Medan du sov
Min fru: (Läser en bok av en belgisk barnpsykolog) Här står det att Nicholas är inne i en utvecklingsfas just nu där hjärnan fokuserar på väldigt specifika färdigheter.
Jag: Okej…
Min fru: Spännande, eller hur?
Jag: Verkligen. Jag vet inte…till mig…av entusiasm. Faktiskt.
Min fru: (Helt oberörd) Och det står att olika barn fokuserar på olika saker. En del barn rullar runt, en del barn utvecklar röstförmågan, en del lär sig att gripa saker extremt tidigt…
Jag: Vadå? Så olika barn får olika superkrafter?
Min fru: Va? Ja, det kanske man kan säga. Men det står också här at…
Jag: Så det är som The Xavier Institute i X-Men?
Min fru: (Suckar) Ja. Visst. Så är det. Om man räknar ”rulla runt” som en superkraft då.
Jag: (Tittar på Nicholas, som ligger och sover på en stor kudde.) Undrar vad Nico har för superkraft.
Min fru: (Tittar på Nicholas.) Han är ju onekligen väldigt bra på att sova.
(Tystnad)
Jag: Ingen vidare superkraft va?
Min fru: Nej.
(Tystnad)
Jag: Han är verkligen en enda lång besvikelse den här ungen.
Min fru: Meh! Så kan du ju inte säga!
Jag: Vadå??? Du måste ju för fan medge att killen som ”sover jävligt bra” skulle ha varit fett utmobbad i X-Men-gänget!
Min fru: (Lyfter Nico. Lämnar rummet.) Nu går jag och lägger honom i hans säng så han slipper lyssna på det här.
(Tystnad)
Jag: Tror du att Wolverines mamma höll på och daltade med honom sådär? VA???
(Tystnad)
Jag: (Ropar) Men det kan ju vara så att han bara är trött eftersom han är ute och BEKÄMPAR ONDSKAN HELA NÄTTERNA???
loading...
Translate: 
Zlatan och Milan, tidiga tankar.
Zlatan, denna historiskt bevisat så blyga och konflikträdda person, ska alltså spela i Milan i höst. Hans nya lagkamrater är:
Filippo Inzaghi. Ett geni, men inte riktigt så bra som han en gång var. Hamnar ibland i bråk med lagkamrater. Beskylls ibland för att vara lite ego.
Robinho. Supertalang som inte riktigt är så bra som han en gång var. Hamnar ofta i bråk med lagkamrater, tränare och presidenter. Beskylls ibland för att vara lite ego.
Alexandre Pato. Supertalang som aldrig riktigt blev superstjärna, och som ibland beskylls för att vara lite ego.
Ronaldinho. Ett geni, men inte riktigt så bra som han en gång var. Beskylls ibland för att vara lite…ego.
Till denna klubb kommer nu alltså en fyra meter lång skåning som är ett geni, men då och då hamnar i bråk med sina tränare och som ibland beskylls för vara lite…ja, ni vet.
Det kan ju förstås bli alldeles, alldeles underbart.
Ändå har man ju en gnagande känsla av att det även kan bli så här:
(Börja gärna runt 30 sekunder in i klippet. För den riktiga omklädningsrumskänslan efter 0-1-förlust mot mitten/bottenlag en regnig söndag i oktober.)
loading...
Translate:
Krönika
Hepp. Då var det onsdag igen. Oj vad tiden går och så vidare. Finns att läsa lite mer på riktigt i City HÄR. (Där redaktionen, i vanlig ordning, ändrat min rubrik.) Eller så bara scrollar ni ett halvt varv neråt och sparar era trötta vänsterklicksfingrar. Fritt val.
Tuta om du är sugen
Biltutor. Några av er är helt enkelt inte redo att lämnas ensamma med dem. Idag ska vi prata lite om er.
Igår morse sitter jag i en bilkö. Bakom mig befinner sig en man för vilken det här att han inte är den enda som sitter i en bil halv åtta på morgonen tydligen kom som en brutal chock. Han kör upp så nära min regskylt att jag seriöst överväger om han har bråttom eller om han vill svanktatuera mig. Och sedan tutar han.
Och då måste jag ju få fråga: Vad i helvete är det du tror ska hända när du gör det? Tror du att alla fyrahundra bilar framför dig bara står dubbelparkerade här lite slentrianmässigt och väntar på morgonruschen av prostituerade?
Och när bilen framför mig kör fram en och en halv meter, och jag inte genast täpper till den luckan, och du genast tutar argt för att uppmärksamma mig på detta, kan du då precisera lite vad det är du är rädd ska hända där annars? Kommer åtta clowner bärandes på en Smart springa och ställa sig på den ytan? Kommer en etnisk minoritet öppna marknadsplats där? Exakt. Vad. Fan?
Och när rödljuset slår om till gult, och bilen framför dig inte genast rör sig, och du slänger dig på tutan, hur går resonemanget där? Jag är nästan 190 lång. Väger drygt 90 kilo. Du är 55 och har röd pikétröja nerstoppad i jeansen. Rätta mig om jag har fel, men om vi stod i kön på Ica så har jag jävligt svårt att tänka mig att du skulle knäa mig i ryggen om du tyckte att det gick för långsamt. Men Saab sportar det exklusiva tillvalet ”Dödsstjärnans kraftfältssköld” på din modell så i den upphör logiska överlevnadsinstinkter att fungera?
Ändå är ingenting av det här är förstås i närheten av så jävla provocerande som cyklister och deras ringklockor. Har ni tänkt på att det alltid är de med hjälm som är de mest notoriskt förbannade plingarna? Och nu kanske du utbrister:”Meh! Man måste ha hjälm! Tänk om man blir påkörd av en bil!”.
Du har aldrig tänkt på att om du gav fan i att plinga på din lilla jävla klocka hela tiden så kanske jag skulle sluta försöka köra över dig?
VECKANS JA! Piskor.
VECKANS NEJ! Morötter.
loading...
Translate:
Exklusivt: Oves fru ringer inte art director på VeckoRevyn
Mari, art director på VeckoRevyn, återger samtalet med en bestämd kvinna i sina bästa år som under helgen lämnade ett upprört meddelande på hennes telefonsvarare angående att ”servetterna ni har beställt finns inte i lager, återkom snarast med hur ni vill lösa detta!”
Mari: (Glatt och omtänksamt) Hej, jag heter Mari och jag tror att du ringde mig i helgen av misstag.
Oves fru: Va? Nej, vet du vad. Det har jag verkligen INTE gjort!
Mari: Eh…alltså…jo, du har lämnat ett långt meddelande här på min telefonsvarare om några servetter till en fest. Men jag tror att du har fått fel nummer för…
Oves fru: (Fnyser) Nej, jag har verkligen inte ringt dig. Var har du fått det ifrån?
Mari: (Harklar sig försynt) Alltså…lämnade du inte ett meddelande på en telefonsvarare i helgen angående servetter?
Oves fru: (Fnyser samtidigt som hon andas in, en konstart som enbart svenska kvinnor över 55 behärskar) Jo, det gjorde jag. Jag har väl inte Alzheimers heller!!! Men det var inte till DIG!
(Lång tystnad)
Mari: (Djupt andetag) Nej…men det är ju det jag försöker förklara. Att du ringde fel. Du lämnade det på min telefonsvarare, och jag är in…
Oves fru: (Med ”jag ska anmäla dig”-tonen) Var jobbar du någonstans då?
Mari: (Vänligt) På tidningen VeckoRevyn.
Oves fru: Jaha. Och varför skulle jag ringa dig då?
Mari: (Fortfarande vänligt) Nej, det vet jag inte. Det är ju det jag sä…
Oves fru: Nej. Då kanske du fattar att jag inte har ringt dig då!
Mari: Nej. Okej. Men du kanske slog fel nummer och hamnade hos mig?
Oves fru: Nej. Verkligen inte. Jag slog rätt nummer.
Mari: Men det kan du ju inte ha gjort. För du hamnade ju hos mig.
Oves fru: Nej. Det gjorde jag inte.
Mari: (Sammanbitet) Men jag har ju ett MEDDELANDE från dig på min TELEFONSVARARE! Dumfan!
Oves fru: (Upprört) Nej! Det kan du omöjligt ha! För jag har inte ringt dig!
(Tystnad)
Mari: Okej. Men jag ska inte ha några servetter i alla fall.
Oves fru: Nej! Det fattar jag väl!!!
(Tystnad)
Mari: (Lite mindre vänligt) Skönt att vi klarade upp det här då…
Oves fru: Jaha. Var det allt eller? Jag har faktiskt inte tid att sitta här och prata med dig hela eftermiddagen!
loading...
Translate:
This just in!
Nåja, inte direkt ”just in”, men eftersom inlänken låg parkerad i mitt spamfilter ett par veckor eller så så såg jag inte den förrän nu.
Men alltså: Ove just went international!
Eller, som Oves fru skulle ha sagt: ”Vet du, det här känns nästan som att vara utomlands!”
loading...
Translate:
Enda problemet med det…
…är ju möjligen att jag har en tendens att glömma var jag lägger saker.
Typ telefoner. Och nycklar. Och barn. Såna saker.
loading...
Translate:
Mina läsare har alla de bra idéerna
Julia: Jag tycker du ska överväga att gömma Nicholas tills du får tillbaka fjärrisen. Han verkar ju redan vara rätt cool och tar väl en tupplur så länge.
loading...
Translate:
Zlatan, och hur han egentligen påverkar mitt äktenskap.
Alltså, nu när man har fått fru och barn och så, då måste man liksom prioritera sin tid och göra vissa uppoffringar här i livet. Det har jag blivit informerad om. Så då har jag gjort det. Så istället för att, som förut, börja mina söndagar med holländska ligan 11.20, och sedan titta på Allsvenskan (1 match), Premier League (2 matcher), Serie A (minst en match) och La Liga (minst en match) och avsluta dagen runt 23.30, så har jag skalat ner mitt fotbollstittande till de absoluta livsviktigheterna:
Jag har alltså nöjt mig med att A-Följa Manchester United, och B-Följa Zlatan. Är det några konstigheter med det? Nej. Det är det inte.
Och först spelade alltså Zlatan i Serie A i Italien, och deras matcher sändes på Canal+. Eftersom Canal+ även sände engelska Premier League var jag alltså tvungen att ha det abonnemanget.
Sen flyttade Zlatan till La Liga i Spanien, vars matcher sändes på TV4 Sport. Men eftersom Canal+ fortfarande hade Premier League var jag ju fortfarande tvungen att ha det abonnemanget.
Men sen köpte Viasat rättigheterna till Premier League i våras, och då var jag ju tvungen att skaffa ett abonnemang hos dem istället. Och eftersom La Liga sändes i TV4 Sport kunde jag ju då säga upp Canal+-abonnemanget (eftersom de då bara hade Serie A, vilket i sammanhanget just då fick betraktas som en acceptabel förlust).
Men då flyttade TV4 (som precis hade köpt upp hela Canal+) alla La Liga-matcher till Canal+. Så då var jag tvungen att skaffa det abonnemanget igen.
Sen skulle Zlatan plötsligt byta klubb, vilket givetvis skapade ett fullständigt kaos i hela tv-världen, så då var jag tvungen att vänta med att skaffa Canal+. Det spekulerades nämligen i att han skulle gå till de engelska klubbarna Chelsea eller Manchester City (som spelar i Premier League, som sänds på Viasat, som jag redan har) och då hade jag ju inte behövt skaffa Canal+.
Men sen gick Zlatan istället till Milan. Som spelar i Serie A. Som sänds i TV4 Sport. Och det är förstås jättebra, för då räcker det ju med att jag har Viasat.
Men eftersom TV4 flyttade alla La Liga-matcher till Canal+ när de tappade rättigheterna till Premier League (eftersom Zlatan då var trumfkortet i La Liga) så kommer de ju troligen flytta tillbaka dem till TV4 nu när Zlatan inte längre spelar där. MEN det innebär ju självklart att TV4 nästan helt säkert samtidigt flyttar Serie A till Canal+ (eftersom Zlatan spelar där nu).
Alltså måste jag ha både Viasat och Canal+.
VAD är det som är så svårt att förstå med detta?
Va?
Exakt. Det är fullkomligt glasklart!
Kan någon vänligen komma hem till mig och förklara det för min fru?
Och sedan tvinga henne att tala om var fan hon har gömt fjärrkontrollen.
loading...
Translate:
Cool under pressure
Ni vet den gamla sanningen om att man aldrig vet hur man reagerar i en nödsituation förrän man verkligen är i en?
Nå, låt mig säga att min son i alla fall har gett mig en ganska god fingervisning idag om vilken sorts krispersonlighet han är.
I förmiddags var nämligen min fru på fotokurs. Ja, hon gör sånt där då och då, går och är gruppkulturell. Hon hävdar att det är hennes sätt att ”försöka upprätthålla den kosmiska balansen i ett äktenskap där mannen man är gift med utan att SKÄMMAS anser att For love of the game med Kevin Costner är en av världshistoriens tre bästa filmer”.
Det innebar alltså att jag och Nicholas skulle vara ensamma i runt fem timmar denna söndag.
Ni som följt den här bloggen några månader eller så, och som dessutom har en viss insikt i den bristande pålitligheten hos fransktillverkade bilar, förstår givetvis genast hur det gick.
Det gick alltså åt helvete.
Precis runt lunchtid fick Nicholas och jag motorstopp i vår Peugeot. Mitt i Londonviadukten i Stockholm. En dag då trafiken letts om på grund av olycka.
Och för er som inte dagligen kör fransktillverkad bil i Londonviadukten i Stockholm vid lunchtid en dag då trafiken letts om på grund av olycka så kan jag enklast förklara den upplevelsen med att det är som IKEA en söndag efter löning. Men alla närvarande är medelålders Ove-män som är mellanchefer, har röd Lyle & Scott-piké nerstoppad i jeansen och kör en Saab 9-5 som de precis har upptäckt var tutan sitter på.
Det hela blev alltså lite…stressigt.
Jag lyckades med hjälp av lika delar tyngdlag och bristande respekt för landets trafikregler rulla in bilen vid sidan av vägen, parallellt med att vråla särskilt avancerade hot om grovt fysiskt våld åt en alldeles särdeles ihärdig Ove som samtidigt ivrigt kommenterade det hela genom sin nervevade Saab 9-5-ruta. (När Ove sitter i sin Saab 9-5 är Ove nämligen odödlig, Saab har nämligen en kraftfältssköld inte helt olik den Dödsstjärnan brukade sporta som tillval).
Jag tillbringade sedan en dryg timme ståendes inklämd mot ett litet staket på en refug mitt i den musikalversion av avgaser, V6-motorer, Silja Line-båtvisslor, Saab-tutor och svärande Folkpartietväljare som verkligen inte alls var inspirationen till en låt som ofta sjungs av en könsambivalent man på Skansen, och väntade på bärgning.
När bärgaren väl kom, och kallt konstaterade att jag körde en fransktillverkad bil, meddelade han kort att den eventuellt kunde köras till en verkstad om jag tvunget ville ha den kvar. (Han ställde sig dock mycket tveksam till om jag verkligen borde vilja det.)
Jag ringde sedan en taxi. Väntade 20 minuter till. Monterade loss hela Nicholas bilstol ur min Peugeot, monterade in skiten i taxin, tillbringade 25 minuter i taxin i innerstadsköer åt att lyssna på något som lät som etiopisk eurotechno på en närmast fascinerande hög volym, stannade utanför vårt hus, insåg att jag inte hade någon plånbok med mig, övertygade etiopisk eurotechnoälskande taxichaufför att vänta, bar ut Nicholas ur taxin, bar upp Nicholas i lägenheten, la honom i sängen, tillbringade 10 minuter åt att högljutt svärande leta efter plånboken, hittade plånboken, plockade upp Nicholas och bar ner honom till taxin igen, betalade taxin, monterade loss Nicholas bilstol ur taxin, och bar slutligen upp bilstolen och Nicholas i lägenheten igen.
Och, som jag sa inledningsvis, det finns ju olika sorters krishanteringspersonligheter vid varje given nödsituation.
Det finns personerna som drabbas av panik.
Det finns personerna som blir handlingsförlamade.
Det finns personerna som börjar gråta hysteriskt.
Och så finns det personer som min son.
Redan när jag vred om nyckeln för andra gången och mumlade ”vad i helvete…?” där i Londonviadukten så tittade han nämligen lugnt på mig med sina stora eftertänksamma bruna ögon. Sedan blinkade han ett par gånger. Och somnade.
Och vaknade inte igen förrän jag satte ner honom och bilstolen i soffan två timmar senare.
Då var han hungrig.
Det ska jävligt mycket mer än franska bilar, engelska viadukter och lite etiopisk eurotechno till för att stressa ett barn som är till hälften från Teheran. Tydligen.
Bra att veta.
loading...
Translate:
Location, location, location
Vi har alltså nyligen köpt en ny lägenhet. När vi var på den allra första visningen av den så var det första jag gjorde att kolla om det var 3G-täckning i badrummet.
Är det onormalt?
Min fru säger att det är ”så jävla onormalt”.
loading...
Translate:
