Ätardagen – Läsarvecka!
Hörrni! Det är ju ätardag här på bloggen imorgon. (Eller på söndag, ibland flyttar vi ju den till söndag, men jag tror att den blir imorgon, låt oss sikta på att den blir imorgon och om det går åt helvete så kör vi söndag och låtsas som att det var meningen, okej? Okej!).
Jag tänkte att vi den här veckan kanske kunde rikta in oss lite på vad NI äter igen?
Många av er skickar ju fortfarande in mackor, och det är ju helt grymt, men jag tänkte att vi kanske dessutom kunde prata lite om kakor. Va? Vad tror ni?
Alla gillar ju kakor, liksom.
Så skicka era kakor till Backmanland@hotmail.com. Så pratar vi om detta i helgen.
(Ja, ni kan inte skicka kakorna till mailen alltså. Ni får skicka bilder på kakorna. Gärna med en beskrivning av vad för slags gött som är i.)
(Ni kan, nu när jag tänker på det, säkert även lägga upp kakorna på Facebooksidan på något sätt. Jag vet inte hur man gör. Men ni löser säkert det. Ni är påhittiga människor.)
Translate: 
Vår vän E recenserar min vän N:s och min kreativa process
Min vän N och jag sitter på vårt nya kontor. Jag håller på att läsa högt för N ur en tidningsartikel som jag tycker är väldigt rolig. N spelar japansk bambuflöjt under tiden.
Vår vän E: (Kliver in genom dörröppningen. Tittar på oss.)
Jag: Tjena!
Vår vän E: (Tittar på mig. Tittar på N.) Vad gör ni?
Jag: Jag läser bara upp en grej i en artikel som jag tycker är sjukt rolig.
Vår vän E: (Tittar på N. Som fortfarande sitter och spelar japansk bambuflöjt.) Och du spelar…flöjt?
Jag: Han spelar alltid flöjt när jag pratar. Det är hans sätt att markera att han tycker att det jag pratar om är ointressant.
Vår vän E: (Skakar på huvudet på ett sätt som en lekman kanske skulle kategorisera som ”trött”.)
(N fortsätter spela bambuflöjt. Jag fortsätter högläsa ur artikeln.)
Vår vän E: Ni är världens sorgligaste hiphopkollektiv.
Translate:
Bloggfika
Nu så?
Är ni med?
Nu är det fika.
Translate:
Problem
Det driver, enligt uppgift från vår granne, runt en mycket aggressiv grupp barn i vårt bostadsområde som säljer salami.
Jag är nu strängt förbjuden av min fru att vistas ensam utomhus på kvällarna om jag har kontanter på mig.
Translate:
Maka är negativ till kaka
Igår kväll.
Min fru: Vad är det där?
Jag: Det var några barn som stod utanför Ica och sålde.
Min fru: (Med den där lite dömande blicken) Vad är det i lådan Fredrik?
Jag: De samlade pengar till en klassresa.
Min fru: (Pekar på lådan på ett faktiskt inte alls speciellt uppmuntrande sätt)
Jag: Det var till välgörande ändamål!
Min fru: (Lägger armarna i kors) Det är kakor i lådan? Eller hur?
(Tystnad)
Jag: Jag säger inte nej till barn som säljer saker. Så är det bara. Jag tänker inte vara den sortens person.
Min fru: (Inte helt och håller övertygat) Mmm. Kommer du ihåg de där ungarna som ringde på vår dörr och ville sälja lotter?
(Tystnad)
Jag: Jag tänker inte ens bevärdiga den jämförelsen med ett svar.
Min fru: (Skakar på huvudet) Hur mycket handlade du för då?
Jag: 200 spänn.
Min fru: Köpte du kakor för TVÅHUNDRA SPÄNN!?
Jag: Jag stödde ett VÄLGÖRANDE ÄNDAMÅL!!!
(Tystnad)
Min fru: Du stödde dem för att de sålde kakor, ja.
Jag: NEJ MEN FÖR ATT JAG KANSKE INTE ÄR EN JÄVLA KALL OCH CYNISK MÄNNISKA SOM DU SOM BARA GÅR FÖRBI SMÅ BARN SOM STÅR OCH SAMLAR PENGAR TILL EN KLASSRESA!
(Fru tittar på mig. Jag tittar på fru. Jag tittar ner i golvet.)
Jag: Och för att det var kakor.
Translate:
Bloggfika – Uppsnack
Förlåt.
Min son och jag har spelat det evigt innovativa familjespelet ”hitta bilnycklarna” här i drygt två och en halv timme. (Han hade lagt dem i den vänstra av ett av min frus i runda slängar 600 par svarta stövlar i garderoben i hallen, tackar som frågar). Därav bloggtystnaden.
Men självklart är det bloggfika här ikväll, precis som vanligt!
Alla välkomna. Inga konstigheter. 20.00 direkt här i kommentarsfältet. Skriv ”jag är ny” i första kommentaren så får du hjälp in i värmen.
Något särskilt ni vill prata om? Medias roll i politiken agerade vi ju ut igår, så idag…cheesecakerecept? Hunddressyr? Vinterdäck?
Bloggfikat öppnar ju precis som vanligt 20.00, och precis som vanligt kan de av er som inte har någon respekt för regler och förordningar sätta igång här redan nu.
Translate:
Jag tycker att någon ska ta lite ansvar för det här bara. Är det för mycket begärt?
Det enda jag tänker säga är att det är minsann ett himla fokus i samhällsdebatten hela tiden på att barn inte ska ta emot godis från främlingar.
Men att ungarna själva står utanför Ica och lurar på mig kakor för 200 spänn, det är tydligen helt okej!?
Och försök inte sitta där med era självgoda flin och era ”men det är väl bara att säga ne…”, de hade KOKOSTOPPAR!
Det är faktiskt bara fegt.
Translate:
Bloggen på Facebook
Ja. Det har ju varit en del kritik genom åren angående det här att jag inte har Facebook.
Så nu har jag det.
Eller inte jag egentligen, men bloggen. Bloggen har Facebook nu.
Gå gärna in och lajka eller vad det nu är man gör. Det finns bilder där jag äter en munk och så.
Och berätta gärna, här eller där, om det är något speciellt ni vill att jag ska använda den till. (Facebook-sidan alltså, munken är slut.)
Translate:
En diskussion om en diskussion
Som de mer uppmärksamt lagda av er märkte så lades det ju, precis som varje onsdag, upp en krönika här på bloggen idag.
Den renderade viss debatt i kommentarsfältet. Vilket renderade viss debatt i kommentarsfältet om debatten i kommentarsfältet.
Det finns de som tycker att krönikorna är bra, och det finns de som tycker att de är mindre bra. Det finns de som tycker att jag är en idiot, och de som tycker att jag är en marginellt mindre idiot. Och så måste det förstås få vara. Jag har svårt att tänka mig att vi kan göra på något annat sätt.
Jag blir själv oerhört skeptisk till människor som alltid tycker som jag, så jag kan känna att det är lite uppfriskande att vi då och då på onsdagarna faktiskt får en diskussion och lite yviga gester i kommentarsfältet också. Att det inte alltid bara är jag som härjar, liksom.
Men jag förstår att några av er eventuellt inte håller med, och tycker att det så att säga förstör den trevliga stämning som i övrigt (trots mig, inte tack vare mig, ska väl tilläggas) faktiskt ligger som en varm filt över hela den här bloggen i form av kloka, glada människor som skriver begåvade, vänliga saker till varandra.
Och hej, jag älskar också den där filten. Den där filten är det absolut bästa med den här bloggen. Jag är bara killen som skriver om kritor.
Men jag är ju en bitvis rätt stökig person också. Ni vet det. Låt oss inte hymla med detta. Ibland härjar jag om saker och folk härjar tillbaka och så gapar vi lite på varandra, och så länge man gör det i en rimlig ton och utan personangrepp och försöker sansa sig så…fan…jag gillar ju det. När vi inte alltid är överens om precis exakt allt.
Jag tror att ni vet att jag har gjort allt jag har kunnat för att inte vara rädd för starka människor med starka åsikter. Jag gifte mig med den starkaste jag har mött i hela mitt liv.
Men jag vill veta vad ni tycker nu. För det här är ju, som vi har kommit överens om, möjligen min blogg men faktiskt ert kommentarsfält.
Ska jag fortsätta lägga upp krönikorna på bloggen? Är det okej att vi en gång i veckan kanske råkar få igång en liten diskussion? Kan vi hålla det på en rimlig nivå utan att folk blir osams på riktigt?
Eller?
Kan vi ha en diskussion om denna diskussion?
Berätta hur ni känner.
Translate:
Krönika
Går i skånska City varje onsdag. (Förra onsdagen dock i form av en helt annan krönika.)
Jag skrev inte den här krönikan. Media skrev den här krönikan.
Det är onsdag, och jag vet inte med er, men jag väntar fortfarande på att Håkan Juholt ska gå ut och dementera sin avgång. ”Jag uttryckte mig otydligt. Krångligt regelverk. Vem som helst kan råka avgå lite av misstag. Man är bara människa”.
Skulden är självklart ”medias”. Journalistdrevet som stod vid Sveavägen 68 är ju ett hot mot demokratin, det begriper ju vem som helst. (Ett tag var det faktiskt heeelt omöjligt att se var drevet slutade och kön till Systembolaget började, fullständig anarki!) Och häxjakten leds förstås av ”moderatstyrda 08-journalister”, vittnar politiskt insatta i Aftonbladets kommentarsfält. Men jag vet inte, jag. Tommy Salo hade fasen bättre opinionssiffror efter OS 2002 än Juholt i höstas, så ursäkta en lekman här: Men är inte beviset för att medierna inte är moderatstyrda att de i-n-t-e lät karln sitta kvar?
”Mäh! Ingen förföljer Reinfeldt så här!” röt en kvinna på tv imorse. Nä. Och? Det är väl som det ska vara? Jag tänker mig att det är lite som Star Wars, liksom. Vi är väl överens om vilka som är goda och onda? Då är det väl inget scoop att Kejsaren har barnflicka svart eller att Darth Vader fylleborrar efter olja i vardagsrummet hos nån etnisk minoritet? Och visst, en Stormtrooper sexchattar från regeringskansliet som ”Dangerzone2010”. Som Zlatan brukar säga: ”Det är förväntat”. Men när Han Solo drar av milersättning för Årtusendefalken när alla vet att han hade hyrkärra den helgen, då lackar ju folk. Så är det bara.
Jag säger alltså inte att Carin Jämtin är Chewbacca. Jag säger bara att de har samma frisyr.
Och hej, det var väl (S) eget verkställande utskott som röstade bort Juholt? Med 9 röster mot 3? Herregud. Den där lilla fransmannen som låg med Carolina Gynning åkte ur Big Brother-huset med bättre siffror än det.
Så jag vill inte lägga mig i eller så. Men när Håkan åker på bartenderturné och är med i kändis-Wipeout kan det ändå vara värt att komma ihåg: Media kanske sätter rubrikerna. Men de delar faktiskt inte ut de svarta kamelerna.
JA! Håkan Juholt och S separerar.
NEJ! Heidi Klum och Seal separerar!
Translate:
