Okej.
Så det började väl egentligen med att vi köpte en plastgran. Det är väl inte helt klarlagt exakt varför vi gjorde det men jag vill minnas att det var något om miljön och träd och att någon skulle komma hit med allergier och städning och skit. Min fru å sin sida hävdar att det var något om att jag lovade att åka och köpa en riktig gran i tre veckor och sen inte orkade.
Hur som helst.
Vi köpte en plastgran.
Och idag skulle vi packa ner den i lådan igen. Så jag gjorde det. Och min fru stod bredvid och frågade om hon skulle göra det för hon sa att hon visste hur man gör och då sa jag att det visste väl för fan jag också. Det är ingen flerstegsprocess. Det är en gran som ska stoppas ner i en låda. Det är bara det momentet. Det är fysiskt, biologiskt, kemiskt, teoretiskt och hypotetiskt omöjligt att INTE veta hur ”man gör”.
Så vi bråkade om det en stund.
Och sen delade jag plastgranshelvetet i tre delar och då höll min fru på och sa att det nog skulle gå lättare om jag inte pratade i telefon samtidigt. Och då sa jag att jag pratade med bilförsäljaren och då sa hon att vi ska inte köpa någon ny bil och då sa jag att det har för fan inte med saken att göra. Och sen la jag ner de två första delarna av plastgranshelvetet i lådhelvetet och det gick bra. Och då sa jag till min fru att där såg hon och då sa hon att det gjorde hon. Och sen pekade hon på den sista delen av plastgranshelvetet, som händelsevis även var det största delhelvetet, och frågade hur jag skulle lösa det där problemet.
Och då började jag lösa det problemet.
Och jag vet inte om ni har försökt stoppa ner en plastgran i en låda någon gång men man måste liksom hålla skiten i famnen och försöka krama ihop alla grenarna och sen pressa ner den i lådhelvetet innan en av dem fälls ut igen, för då fälls hela skiten ut igen, som ett jävla paraplyhelvete. Ett jättestort grönt paraplyhelvete som sticks. Det är lite som det där programmet med de där veterinärerna i Australien som åker runt och samlar in krokodiler som knallar runt i radhusområden, och så bara får de ett anrop och bara ”bla bla bla mate” och i nästa klipp ränner de runt i shorts i nån IT-konsults gillestuga och brottas med en människoätande Lacostelogo stor som en Peugeot 206 samtidigt som kameramannen mumlar ”vi får hoppas att inte mamman kommer tillbaka medan vi är här bara”.
Så är det. Fast krokodilen har ett svinstort paraply också. Som sticks.
Så till slut sa min fru att jag kanske bara skulle sprätta upp hela sidan på lådan, trycka in hela plastgranen, och sen tejpa ihop lådan runt om. Och då sa jag att det var en fullständigt idiotisk idé. Och sen testade vi det. Och när jag väl hade fått in hela helvetet i helvetet så fick jag ligga på golvet och krama lådan som om den precis hade harklat sig och börjat snegla över golvet efter sina underbyxor och sagt att alltså jo men det här hade ju varit en härlig natt och allting men att nu hade den visst ett möte som den måste iväg på men att den, du vet, den ringer mig.
Och så tejpade min fru hela lådan runtom under tiden.
Och eftersom lådan buktade ut ganska mycket där jag liksom inte riktigt hade lyckats trycka ihop alla plastgransgrenshelvetena fick hon tejpa rätt många varv. Det gick väl åt en och en halv rulle sån där brun isoleringstejp kanske. Så när allt var färdigt insåg vi att nästa år kommer vi behöva skärbrännare och domstolsbeslut om husrannsakan för att öppna skiten igen. Och då sa min fru ”varför gjorde du inte bara som jag sa från början?” och då sa jag ”det är tillverkningsfel på lådan” och då sa hon ”sure” och då sa jag ”käft” och då tittade hon väldigt länge på mig och la huvudet på sned och frågade ”var är din telefon älskling?”.
Och då gick jag och hämtade hennes telefon och ringde min telefon och då började det ringa inne i lådan.
Och nu har jag suttit här i tjugo minuter och funderat på om det är värt det eller om jag bara ska gå och köpa ett nytt telefonhelvete istället.
”platsgran”…
Köp en ->plastlåda<- som ni vet att granen kommer att få plats i, märk lådan med "JULGRAN", och stoppa undan den på ett synligt ställe, t.ex. med belysningen!
Du kommer att tacka mig resten av julgranens liv!
Lupin: Du är på min lista nu!!!
HAHAHAHAHAHAHA!!!!
Att stjäla sig en julgran inleder på något sätt julen här uppe. Köra runt på skogsvägar under hösten för att hitta en snygg jugran, vänta till en mörk kväll några veckor innan jul för att fara ut med yxa och hoppas att ingen hunnit före och sedan forsla hem den på biltaket.
Det är dock mindre spännande sedan jag skaffade mig egen skog men jag försöker leva mig in i det så mycket det går. Det är dock ett smärre helvete att lyckas utan att bli påkommen av mig själv!
Rex: Har du en EGEN SKOG!!!???
Hahahahahahahahhahaha jag dööööör. Btw, utebelysningen på balkongen… den är nedmonterad eller?
Med stockholmska mått mätt så har jag nog en egen skog men här så är det bara lite skog i en större skog.
På tal om platsgranar: http://www.delish.com/food/food-articles/largest-burger-world-record
Du kan behöva en plastgranshelvetets-exorcist. Den kommer hemsöka dig. Från nu. Illa.
Kanske Raffen ligger bakom allting??
Jag har haft min plastgran i fem år nu och det är mer tejp än låda kvar vid det här laget
Jag har inte så långt tålamod utan jag tar bara lite snöre,binder ihop de tre delarna till paket och stoppar in i lådan igen tror faktiskt att de flesta gör så
Hahah! Eller så gör man som min mamma gör med sin plastgran varje år – ställer ner den i källaren precis som den är! Det förvånar mih faktiskt att hon plockar ner julpyntet när hon likväl kan ha det kvar också…
Vi stoppar ner vår plastgran i en stor sopsäck. Ingen tejp, inga snören och lätt att fiska upp eventuella mobiltelefoner ur
Underbara herr Backman, vad vore livet utan vardagsdramatik
Knyt ihop grenarna hjälpligt med snöre och trä sopsäck över – skarva sopsäcken om så behövs. På så sätt behöver du inte ta isär den, du kan tom lämna belysningen i och nästa gång behöver du bara ta av sopsäcken och klippa av ett par snören.
Har funkat i 10 år för mig, så sanslöst skönt att bara vips är den klar med belysning och allt
Har oxå en plastgran, svart och vacker. Den har avtagbara, färgkodade grenar. Aldrig något problem att packa upp eller ner. Tvärtom, massa plats kvar i lådan. Nuförtiden huserar även belysningen samma låda för enkelhetens skull. Hur bra som helst!
Det är skillnad på plastgran och konstgjord gran. Plastgranar är ganska ful, i tre delar och levereras i en smäckig, för liten papplåda.
En konstgjord gran is da shit. Naturtrogen, i 120 delar och levereras i en stabil, rymlig låda som kan återförslutas.
Kräver i och för sig visst tålamod vid montering och demontering. Men se det från den ljusa sidan. Du kommer få uppslag till fantastiska julgansmonterings/demonteringsblogginlägg både i december 2013 och januari 2014.
Finns inte att få tag i i Sverige men väl i Nederländerna. Dom kan det där med konstgjorda granar. http://www.konstgjorda-julgranar.nl/standardtrad_2009_sw.html
Vafan. JAG har ju till och med egen skog…
Jenny: Oh, konstgjord gran i inte mindre än 120 delar, säger du?! Hmm. Det känns onekligen mer än en smula lockande att beställa en sådan till det Backmanska hemmet inför nästa jul. Känns som att det skulle kunna generera en hel ny dimension av intressanta blogginlägg. I’m on it…
Men vad fan Fredrik, du borde ju ha tjänat nog på dina böcker nu för att hyra in någon som fixar saker och detta är ett sådant tillfälle. Fatta om du hade hyrt in någon att filma hela skiten du beskrev här ovan, vilken jävla succé och vem skulle inte vilja se det?
P.S. Jag har också egen skog. D.S.
Ha ha ha!!
Du menar ”normala *himla* manniskor”?
Payback is a bitch! Tack för ett asgarv!
You had me at ”bla bla bla mate”
När man väl har fått ihop skiten tar man aldrig isär den, regel nr1. Den enda regeln som behövs, resten lär man sig den hårda vägen året efter
..
Nu vill ju inte jag vara sån men de säger att en riktig svensk gran är mer miljövänlig än en plastgran. :-/
Där får man för att man försöker vara miljövänlig! Förjävligt är det. Jag brukar hämnas på naturen genom att ha bilen lite längre på tomgång. Det ska nog lära den. Nästa jul minsann. Då får granarna passa sig!
Jag kanske är gammaldags, eller bara tråkig… men ALDRIG i detta liv att min man skulle få säga ”käft” till mig, oavsett om det är på skoj eller inte. Sen kanske det är så att du överdriver lite i bloggen men det känns som att du svär väldigt mycket åt henne och din son. Varför? Du som är helt otrolig med ord, finns det inte bättre sätt att uttrycka sig på än att svära åt människor man älskar?
För övrigt är du och dina bloginlägg fröjder för gråa dagar, jag har nog läst och avnjutit det mesta du har publicerat.
För helvete Fredrik; köp en NY telefon!!!!
Det här är det roligaste jag läst på jag vet inte hur länge.
Såg ett meddelande från en av mina favorit secondhandbutiker på fb:
Ännu en av våra ideella medarbetare har lämnat oss. Owe som funnits med i Hos Marta och Marias verksamhet under många år har hastigt och oväntat lämnat oss. Owe var en av ”gubbarna” som kunde finnas vid en kassa eller ägna sig åt att fixa en massa saker i och omkring second handbutiken. Ofta fanns han också i samtal med kunder runt om i butiken eller i vid ett cafétbord.
Tack Owe för ditt engagemang och din betydelse under många år.
http://www.facebook.com/#!/MartaOchMaria
Känner igen mig. Dock har jag lagt undan telefonen INNAN gran-h******t läggs tillbaka i lådan.
Fredrik – You make my day!
Finns det inte folk man kan anlita för sånt? Både för belysningen och för granen? Du är ju för tusan manusförfattare nu, skriv in en klausul i kontraktet att du ska ha en assistent som tar hand om sådana saker för dig.
Om jag har skrattat mig till ett nytt diskbråck (det första är ett som inte är ett därför att det är litet för att vara ett. Ingen fattar något? Inte jag heller. Men ont gör det.)så får det vara så. Tack Fredrik för ett underhållande inlägg.
Vår konstgran? Bara belysningen kvar i. Den får stå ett tag till. Katten älskar att ligga inunder. Man är väl djurvän
?
Asså, backman <3 alltid ett skratt när man läser din blogg. Vad ska jag säga? Klumpiga film-citats fan är min grej.
Frågan är om din har-alltid-rätt-och-säger-det-också-men-låter-dig-ändå-hållas-för-nöjes-skull fru inte är ännu liiiiiite mer min grej
Asså jag fattade nog inte det där med miljövinkeln, plastgranar är ju gjorda av plast (=olja) och riktiga granar växer ju på träd. Någon får förklara.
Vill bara tipsa min vardagshjälte Backman om att t.ex. Rusta säljer plastväskor för plastgranar, för att man ska slippa brottas med en uppenbart för liten kartong och en jävla massa tejp. Kostar typ 50 spänn, billigare än en ny mobil i alla fall
Vi funderade på att ställa in granen som den var med belysning å allt i krypgarderoben men den var full med bröte så is band jag ihop grenarna med presentsnöre. Mycket lättare att få den den i lådan igen
Var till och med så smart att jag valde en färg som stack ut så jag slipper klippa i granen av misstag nästa år *s*
Hahahaha så himla fail
Så i praktiken har du byggt dig nåt slags rejält otymplig högtalartelefon av en kartong och en plastgran? Macgajvery skills!
*asg* Här är det vanlig gran som gäller, pappa skaffar, jag sätter den på plats ock klär den, för av någon konstig anledning är sambon alltid puts väck när det ska göras. Likadant när den ska ut…
Tack för att jag fick skratta så hejdlöst!
Helt underbart, vet precis vad du menar. Skrattar så jag gråter!!!
Det är sådant här som gör att vi bara ställer ner skiten i källaren…. vi gjorde den där saken 2007… sedan dess bärs den bara ner…
Eller så gör ni som vi gjorde? Köper en förvaringssäck modell ”grön” för just plastgranshelveten. Funkade klockrent! Men… Så gör vi norröver!
Man kan bara ”älska” den här mannen…och beundra hans hustru ohämmat!!!!!!!