Jo, det gick alltså en hel dag helt utan blogginlägg här igår. Det var ju fredag så jag förutsätter att de allra flesta av er kanske hade bättre saker för er än att uppmärksamma det, men jag ber förstås om ursäkt för det ändå, även om jag egentligen inte har något ursäkt för det. Jag hade bara möten med folk som ville att jag skulle göra grejer, varpå jag fick förklara att jag inte ville göra deras grejer eftersom jag ville göra andra grejer. Det gick väl sisådär, kan man väl säga. Så det slutade med att jag fick skriva en massa grejer. Tydligen måste man göra det när man har skrivit grejer om att man skriva grejer i olika kontrakt och grejer.
Och sen åt jag andra lunch och sen åkte jag hem och kollade på Disney Channel tills min son kom hem från förskolan och krävde att få byta kanal.
Och då gick jag och skrev lite mer grejer.
Så, ja. Men jag släpper den där boken i höst i alla fall, som jag har tjatat om en del här. Så om ni händelsevis skulle få för er att läsa den då och ännu mer händelsevis skulle tycka om något i den så kan ni ju tänka på den där dagen när jag inte bloggade något och komma ihåg att det eventuellt var då jag skrev det där något istället.
Hur som helst.
Senast vi hördes av ni och jag så skrev jag om hur min familj lekte världens långsammaste jävla kurragömma med mig. Och jag gjorde ganska klart och jävla tydligt att jag satt i en garderob utan kakor. Och på min Facebook skrev jag klart och tydligt:
Ni skickade inga kakor.
Så nu vet vi ju i alla fall var vi har varandra, ni och jag.
Nu. Vet. Vi.
GPS’en visade en bild på en stor jävla cheddarost när jag skrev in FREDRIK BACKMAN.
Men Fredrik då. Förstår du inte att vi bara var rädda att din familj skulle fortsätta att ha dig i garderoben tills alla nya kakor också var uppätna? Ren omsorg om dig, således. Dina bloggläsare är inte bara godhjärtade, utan också smarta.
förlåt.. tänkte skicka Banoffee, men hade inte adressen.. du måste vara tydligare i sånna här krislägen ..
vänd blad, gå vidare och för allt i världen ta nåt gott att äta. Det är ju lördag och vi behöver din blogg!
Vad jag vet fick vi ingen kaka av dig heller. Så. Där.
Tror jag ska gå och handla nu. Tror tom att jag ska handla en kaka.
Alltså, jag hade verkligen INGET bättre för mig igår. Tvättade och städade en garderob. Men jag märkte inte att du inte uppdaterade ändå. Gillar ju dig och så, ja, älskar nog dig till och med, så som man älskar någon som skriver väldigt bra. Men om det en dag inte dyker upp inlägg från en bloggare på bloglovin märker jag inte det helt enkelt. Jag brukar inte märka när du glömmer den där bilden heller.
Jag hade tyvärr inte tid att hjälpa dig igår för jag bakade moccarutor. Och hallonrutor. Och äppelpaj. Och marängtårta. Egentligen hade jag väl kanske kunnat hjälpa dig men så kom jag på att jag skulle göra en smörgåstårta också och då hade jag verkligen inte tid med dig Fredrik..
Hemskt ledsen..
Jag har iaf en bra ursäkt!
För det första har jag inte dig på facebook så jag såg inte ditt nödrop!! (Och det är ju jävligt dumt från början kanske, MEN JAG KUNDE JU INTE VETA ATT DU INTE HAR EN PRIVAT FACEBOOK SOM ALLA ANDRA BLOGGARE!! Sen att du inte är som alla andra bloggare detvet jag ju och kanske borde tänkt på MEN DU VET VAD JAG MENAR!)
Och för det andra så var jag instängd hela dagen i ett iskallt rum och gjorde en helvettestenta hela dagen igår, så även om jag hade haft din facebook så hade jag inte kunnat veta om du kommit ut ur garderoben säkert eller inte.
Och för det tredje har jag lika lite kakor som du för min pojkvän käkade upp alla medan jag var instängd i tentasalen!!! Så jag är delvis i samma position som du! så det borde vara ursäkt nog.
Så, det var mitt försvarstal
Facebook? Hatar Facebook, du kunde väl för sjutton gubbar skrivit det här, eller?
Dessutom vet jag inte var du bor, även om jag tror att jag kommit hyfsat nära till var du och N har ert kontor (kliver av vid Odenplans T-bana på väg till jobbet).
Så jag tycker faktiskt att du får skylla dig själv.
Fast det andra om skriveriet lät ju faktiskt intressant.
Men jag var ju hem till dig med kakor! De var nybakta, fortfarande varma… Din fru lovade att hon skulle se till att du fick dem.
Märkligt. Undrar vart de tog vägen?
det ser som ni behöver en rörelsedetektor i sängkammare och en garderoben.
F’låt!