icon
icon
< Tillbaka
Övrigt | Publicerad 30 april 2012 23.33

Äh, Tony, han kan inte klara språket särskilt bra förstår du.

Folk frågar ibland om min frus och min respektive kulturella bakgrund, hon från Teheran och jag från Skåne, ofta ställer till med missförstånd och språkförbistringar oss emellan.

Och nej, för det mesta kan jag inte säga att de gör det. Min fru har inte svenska som modersmål, visst, men hon talar det ju ändå nästintill perfekt.

Det finns några små skavanker, självklart.

Prepositioner, till exempel.

Där kan hon ju vara fullständigt ute och cykla ibland. Så är det ju.

Men det kan man ju inte lasta det lilla livet för, tycker jag. Man måste ha empati. Man måste vara lite ödmjuk. Det känner jag.

Men, ja. Ni vet.

Det tråkiga är ju faktiskt bara att hon inte ERKÄNNER när hon har fel, förstår ni?

Då kan det faktiskt störa mig. Det måste jag erkänna.

Som alldeles nyss då. När vår son fick den där fotbollen lite i huvudet. Då vet ju både ni och jag att jag sköt den ”till” honom.

Men hon envisas med ”på”.

Svenska är ett svårt språk på det sättet.

Annons

9 Kommentarer

Kommentera inlägget

*

Annons