Fredrik Backman
Läs Fredrik Backmans roligaste och allra bästa bloggposter. Här skrev Fredrik Backman sina roligaste texter under tiden han bloggade för Café.se.
Annons

Äta eller…ja. Vad nu alternativet skulle vara.

Fredrik Backman
Dela (33)
Tweeta
Annons

Jo, strax efter förskolelämningen igår åkte jag till Oslo för att göra vad det nu är man gör i Oslo. Det visade sig i mitt fall att man inte gör så jättemycket i Oslo mer än att prata med folk och dricka norsk öl och gå fram och tillbaka mellan bokförlaget och hotellet och försöka se ut som att man inte alls inte vet vart i helvete man är på väg. (Det var kullersten på flera av gatorna och det rubbar mitt lokalsinne som såna där magnetiska öknar fuckar upp kompasser, inte alls olikt sättet som man oavsett hur länge man stannar på BB a-l-l-t-i-d svänger åt fel håll när man går ut från rummet och antingen ska gå genom korridoren till matsalen eller gå åt andra hållet till hissen så att man kan åka ner kiosken, eftersom hela BB är en jävla magnetöken oavsett vad min fru försöker kalla mig.)

Annons

Det var i alla fall väldigt trevligt, även om det inte blev någon signering efteråt den här gången eftersom jag tydligen helt på eget bevåg hade hittat på att jag skulle ha det. (OM någon i Norge igår kväll mot all rimlig förmodan gick runt efter scenintervjun och letade efter mig av signeringsrelaterade skäl utan framgång trots att jag väger 22 kilo mer än min vän N så går det fint att mejla mig på adressen här till höger, så ska jag försöka lösa det.) Istället tillbringade jag väldigt mycket tid på olika norska restauranger, och en praktisk grej med det är att det bor ungefär 50 000 svenskar i Oslo varav åtminstone hälften verkar jobba som serveringspersonal på stadens restauranger. Vilket är väldigt bekvämt när man är där som svensk turist eftersom man kan låtsas att man bara är på en restaurang i Sverige med helt sjukt felstavade menyer.

Jag hade, för extra bekvämlighets skull, sällskap till Norge av min agent. Eftersom jag har skaffat en agent. Eller om det nu är han som är skaffat mig, det är väl inte helt klarlagt. Hur som helst är det många som frågar mig sedan jag beslutade att jag behövde en agent varför man egentligen behöver en agent. Och då kan jag tala om för er att det är jag egentligen fortfarande inte helt och hållet säker på. Men min agent och jag började hur som helst dagen med att äta en stadig lunch på Arlanda vid klockan tolv, vid klockan tre åt vi en ny ganska stadig lunch inklusive en norsk öl tillsammans med det norska förlaget, vid klockan sju började min agent bli lite sugen på något litet något igen varpå vi åt något litet något och drack en lite mindre norsk öl, varpå jag satt på en scen och svarade på frågor på olika saker som jag kanske eller kanske inte begrep en liten stund, varpå min agent var lite hungrig igen. Så då åt vi middag. Det sista vi åt var en lasagnebit stor som en VHS-spelare, ackompanjerad av två norska öl av normalhöjd, på en pastarestaurang vid 23-tiden inatt. Klockan 05.30 imorse, när vi checkade ut för att åka till flygplatsen, skällde min agent ut hotellpersonalen så att det sjöng i väggarna för att de inte började frukostserveringen förrän klockan 8 på helgerna.

Jag vet inte om det är det primärt tilltänkta användningsområdet för en agent.

Men jag tycker inte att det skadar.

DSC_068927


Dela (33)
Tweeta
Annons
Annons
Annons

Laddar