Bloggen sitter upptagen i möte. Var god dröj.

Det är årsstämma i vår bostadsrättsförening ikväll så bloggen kommer, mer än under den obligatoriska kanelbullepaus som pågår just nu, ha begränsade uppdateringsmöjligheter.

Bloggen kunde förstås ha uppdaterats innan jag gick hemifrån, men eftersom min fru inte hade möjlighet att gå på årsstämman själv i år blev jag lite upptagen med att komma överens med henne om det hon numera kallar “rules of conduct” för mina kontakter med våra grannar lite såhär AFK.

Ja, vi kom väl egentligen inte längre än första regeln, förstås. Eftersom den var att jag under inga som helst omständigheter någon gång under stämman fick ställa mig upp och vråla “DET HANDLAR FÖR FAN OM PRINCIPEN!!!”.

Min fru envisas med att påminna mig om förra gången jag gjorde det och råkade armbåga en kvinna som bor i vår granntrappuppgång lite i ansiktet i höjd med "PRINCIPEN". Men jag står fast vid att det här är något som faktiskt, enligt kutym, måste yttras ytterst upprört och gärna en smula kränkt av minst en medlem i samband med varje årsstämma för att årsstämmans beslut över huvud taget ska kunna vinna laga kraft. Det är faktiskt bara så det går till i den civiliserade världen.

Och, ja. Sen kom vi inte så mycket längre. För sen var jag tvungen att gå.

Och nej. Jag har inte skrikit det än.

Men när det eventuella uppsättandet av övervakningskameror i soprummet diskuterades i år igen vände jag mig bestämt om till min stolsgranne och muttrade "har man rent mjöl i påsen har man för fan inget att frukta av kameror va, det har jag alltid sagt va". Och då grymtade stolsgrannen instämmande. Och sen drog jag ett skämt om nazismen. Och nu verkar det lite som att min stolsgranne har bytt plats i samband med kanelbullepausen.

Så jag känner inte att jag har något att förlora på princip-talet nu, faktiskt.

Vi kommer säkert ändå flytta om några år.