Först och främst vill jag bara klargöra att det var min fru som byggde sockerbitsigloon.
Hon försöker förneka det nu men alla som tittar noggrant på sockerbitsigloon ser tydliga hantverkskännetecken som avslöjar att den inte är byggd av mig. Till exempel att den står stabilt. Och att sockerbitarna inte är uppätna.
Och oavsett vad min fru försöker efterhandskonstruera så var ketchupen hennes idé. Sen var hon plötsligt helt ”men herregud Fredrik, det var ett SKÄMT!” men då var det för sent. Det kreativa flödet går liksom inte att stoppa.
Jag tyckte att vi skulle kalla den ”Nyårsdrama på nattklubben Pingvin”.
Jag byggde till och med en liten, liten pingvinpistol av en bit Pringleschips och allting men då plötsligt hade jag ”spårat ur” och sen gick min fru runt och försökte övertyga alla gästerna om att pingvinen som låg ner i själva verket hade varit onykter och oansvarig med sina fyrverkerier men att det bara var ytliga sår och att alltihop ”ser mycket värre ut än vad det är” och att alla de andra pingvinerna ”bara försöker hjälpa till”.
Det här är precis som den där gången med hela Rödluvan och Dinosaurierna-projektet som hon helt plötsligt halvvägs in började förneka all inblandning i bara för att jag tydligen är ”sjuk i skallen”.
Hon är aldrig redo att stå upp för konstens konsekvenser, min fru.