Det är inte det att jag är otacksam. Det är bara det att jag inte fattar vad han säger hälften av tiden.

Min vän N: (Ungefärlig återgivning av vad jag tror att han sa) Det är en Seiko Monster i stål (faktatermer faktatermer faktatermer) som jag har bytt visare (ingen aning) och datumtavla på.

Jag: (Tittar på klockan)

Min vän N: Jag fick den (obegriplig bokstavskombination)-behandlad, det är därför den är svart. (Någotnågotnågot) gör att den står emot repor bättre också.

Jag: (Tittar på klockan)

Min vän N: Jag beställde (saker som låter som om han uttalar det baklänges) från en liten firma i Hongkong. De gjorde (helt ärligt, nu är det inte ord längre, nu är det bara läten) på den.

Jag: (Tittar på klockan)

Min vän N: Och så är det som du ser ett Nato-armband (jag tror att han sa så), men med (bokstavskombination som låter som en läs- och skrivsvårighetsdiagnos)-detaljer.

Jag: (Tittar på min vän N)

(Lång tystnad)

Min vän N: (Suckar) Det är en klocka.