En man som heter Ove köper en data som inte är en data
Jag är i min lokala datorbutik för att köpa lite sladd. Framför mig i kön står en medelålders man.
Han: (Viftar med ett medelstort vitt paket mot expediten) Jaha! Är det här en sån hära Ajjpadd då?
Expediten: (Synbart obekväm) Ja, precis. En iPad. Men det hade varit toppen om du inte viftade runt med den sådär…
Han: (Tittar skeptiskt på paketet) Jaha! Och det är en data alltså?
Expediten: Ja…eller, ja, alltså…det är en iPad. En del kallar den ”tablet” och andra kallar den ”surfplatta”. Det finns olika sätt att se på det där.
Han: (Tittar på expediten som om han precis tilltalat honom baklänges) Jaha!
Expediten: (Nickar tveksamt) Jaaa…
Han: (Skakar lite på paketet igen) Är den bra då, den här?’
Expediten: Ja. Eller…hur menar du?
Han: (Suckar högljutt, pratar extremt långsamt, som om expediten inte förstår svenska) Är. Den. Braaa? Är det en bra data?
Expediten: Alltså…ja…den är jättebra…men det beror ju på vad för slags dator du vill ha.
Han: (Irriterat) Jag vill ha en data! En vanlig jävla data!
Expediten: Ja, alltså, det här är ju egentligen ingen vanlig dator. Du kanske hellre vill ha en... (letar helt uppenbart efter ett ord som mannen framför honom kan tänkas kunna relatera till) ...en laptop?
Han: Nej, det vill jag för fan inte. Jag vill ha en data!
Expediten: En laptop är en dator.
Han: (Upprört) Det vet jag väl!!!
Expediten: Okej.
(Tystnad)
Han: (Tittar skeptiskt på lådan) Var fäller man ut tangentbordet?
Expediten: Ja, alltså, den har ju inget tangentbord.
Han: (Tittar surt på expediten) Jaha! För det måste man säkert köpa separat va? För en JÄVLA massa pengar!
Expediten: Nej…eller…men alltså. Den här datorn HAR inget tangentbord. Du styr allt direkt på skärmen.
Han: (Skakar långsamt och trött på huvudet, lite som om han precis bevittnat expediten slicka på utsidan av glaset till en glassdisk) Men jag måste ju för helvete ha ett tangentbord. Det fattar du väl för fan?
Expediten: (Suckar djupt, räknar helt uppenbart till tio. Minst.) Okej. Jag förstår. Men då tycker jag inte att du ska ha den här datorn. Då tycker jag att du till exempel ska köpa en MacBook istället.
Han: (Inte alls övertygad) En MacBook?
Expediten: Ja.
Han: Är det en sån där jävla ”läsplatta” som alla snackar om?
Expediten: (Bottenlös suck) Nej. En MacBook är en...det är en... laptop. Med tangentbord.
Han: Jaha!
Expediten: Ja.
Han: (Skakar paketet i handen lite igen, tittar sig surt omkring i butiken) Är de nåt bra då?
Expediten: (Motstår helt tydligt impulsen att börja klösa sig i ansiktet) Låt mig se om min kollega är klar med sin kund, så kan han komma bort och visa dig.
Han: Jaha!
Expediten: (Försvinner bakom disken. Kommer tillbaka med en kollega.)
Kollega: (Glatt) Hej! Hur kan jag hjälpa dig?
Han: Jag vill ha en data!
Kollega: (Tittar på mannen, ser inte riktigt lika glad ut längre, tittar på expedit med den tydliga ”du ska få igen för det här”-blicken.) Oookej. En ”data” ja. Då kan vi gå bort här till vår avdelning för bärbara till att börja med.
Han: (Surt) Ja! Jag vet väl för fan vad en "lapptåpp" är för nåt! Du behöver inte säga "bärbar"!
Kollega: (Går muttrande mot andra änden av affären) Härligt. Det här blir kul…
Expedit: (Suckar, tittar på mig) Jag kan ta nästa kund då.
Jag: Det är jag!
Expedit: Och vad kan vi stå till tjänst med för dig?
Jag: Jag skulle vilja köpa en sladd.
Expedit: Vad för sladd?
Jag: En vit, tack.
Expedit: (Tittar länge och sammanbitet på mig. Tittar på klockan. Den är tjugo över tio. Tittar på expediten i kassan bredvid.) Kan du hjälpa den här kunden Sara? Jag tar fan lunch nu.
* * *
Läs också!
Personligt meddelande
Min vän N tar den arga lappen till en helt ny nivå
Arga lappar i trapphus är ett annat ämne som bevisligen engagerar oss svenskar…
Lördagskvällen. Som min fru kommer ihåg den.
”Sjunde gradens brännskada” uppstår när Fredrik plockar ut en pizzaplåt ur ugnen.
