I do

Det här är inte första gången jag tar upp det här, men det brukar tyvärr leda till en del aggressiva diskussioner i kommentarsfältet, och därför har jag dragit mig för att göra det igen. Jag försöker generellt undvika att ta upp alltför privata detaljer om min familj här på bloggen, och just det här är väl bevisligen en sådan fråga där nästan alla har en extremt starkt grundad moralisk ståndpunkt baserad på sin syn på kärlek och giftermål, så jag vill bara säga från början att jag inte försöker fastslå att det ena eller det andra är rätt för alla. Jag vet att det kan framstå som kontroversiellt att ha ett öppet förhållande nuförtiden, speciellt när man som min fru och jag har två barn och förväntas försöka hålla ihop kärnfamiljen i alla lägen. Vi har ju pratat om det förut, här på bloggen. Folk har olika åsikter om vad ett äktenskap ska vara, och jag respekterar det. En del tycker att det är väldigt viktigt att man gör vissa saker tillsammans, bara med varandra, men ibland ställs en relation helt enkelt inför utmaningar som man inte riktigt kan råda över. Jag säger inte att min fru och jag har växt isär, men vi har varit tillsammans i snart åtta år, och då och då reser vi på varsitt håll i jobbet. Vi är vuxna människor. Vi har behov. Så för ett tag sedan började vi experimentera med våra gränsdragningar. Vissa saker blev okej under vissa förutsättningar. Om man är bortrest över natten till exempel, ensam på ett hotell, så kom vi överens om en “don’t ask don’t tell”-policy. Men det funkade inte riktigt, vi insåg efter ett tag att vi började misstänka varandra för den sortens saker som alltid blir värre i fantasin än i verkligheten, vi började älta potentiella scenarion tyst för oss själva och till sist ledde det oundvikligen till att vi inte längre kunde lita på varandra. Vi började leta igenom varandras mobiltelefoner och datorer efter bevis på vad den andra hade gjort och inte gjort. Det blev inte bra, relationer är svårt, alla vet det, man måste jobba på ett äktenskap hela tiden. Så vi började göra de där klassiska listorna istället. Hon fick skriva några namn som jag lovade att vara okej med, och jag fick göra samma sak. Och jag vill bara klargöra att när jag skrev “Matthew McConaughey” så är det ett helt sjukt argument från min fru att jag “borde ha fattat” att det INTE inkluderade “Interstellar”. Nu håller hon på om att “eftersom Fredrik tydligen tror att han kan göra vad som helst när han är i Norge så kan kanske jag kolla på Hunger Games: Mockinjay själv då när jag ska åka på konferens i nästa vecka”. Och jag känner fan inte att det är okej att hota någon man älskar på det sättet. Gör hon det där så är det här äktenskapet fan över. Det finns vissa saker jag kan acceptera att man efter åtta år tillsammans gör var och en på sitt håll men Peeta och Gale gör man fan ihop!