Vi var på en middag. Ett av barnen råkade välta en stor glasskål så att den gick sönder. Medan de andra föräldrarna började städa upp glassplittret fick jag uppdraget att ta med ungarna in i ett av sovrummen för att underhålla dem så att de inte skulle springa runt ute i vardagsrummet och riskera att trampa på någon av skärvorna.
Och det fanns ingen 3G-täckning i det rummet.
Och, ja.
Det är inte det att jag inte gillar barn.
Men efter ungefär en kvart i den situationen inser man vilket jävla mirakel det är att våra egna föräldrar ens övervägde att skaffa mer än en.