Fikar med min fru och vår läkarstuderande vän O. (Han studerar till läkare alltså. Han stalkar inte folk som är det och försöker förklara bort det i rätten med att det var i “studiesyfte.)
Servitris: Mer kaffe?
Jag: Ja tack!
O: (Ser skeptisk ut) Är inte det där din fjärde kopp kaffe?
Jag: Jo?
O: (Tittar på klockan) Det är inte ens lunch än!
Min fru: (Muttrar) Hans fjärde kopp kaffe h-ä-r ja.
O: (Spänner ögonen i mig lite som poliserna gör i pensionärerna de släpar in i förhörsrummen i Cold Case) Vad drack du innan du kom hit?
Jag: Alltså…en latte när jag gick upp, och en dubbel espresso innan vi gick…är inte det bra eller?
O: (Skakar lite obehagligt långsamt på huvudet)
Jag: Det…känns inte som att du tycker att det är så bra.
O: Jag har precis läst en stor studie på effekten av koffein i hjärnan.
Jag: Åh.
O: Hur mycket koffein får du i dig på en dag?
Jag: Alltså…jag slutade röka. Jag slutade snusa. Varför fokuserar du alltid på det negativa?
O: (Lutar sig över bordet på det där sättet som man inte alls gör när man är the good cop) Hur. Mycket. Koffein?
Jag: Alltså…jag vet inte…några koppar på morgonen. Några efter lunch. Några på eftermiddagen. En innan jag går och lägger mig…
O: Hur lång tid innan du går och lägger dig?
Jag: Vadå hur lång tid?
O: En timme? Två timmar?
Min fru: (Scukar) Alltså, du förstår inte, han dricker den precis innan han går och lägger sig!
Jag: Det hjälper mig att varva ner…
O: (Stirrar på mig som om jag precis berättat att jag har tre bröstvårtor) Men hur somnar du då?
Jag: Jag…lägger mig i sängen…
Min fru: (Rycker på axlarna) Eller på golvet. Eller i soffan. Eller så sitter han i en köksstol och bara lutar huvudet lite för mycket åt sidan. Det brukar räcka.
(O lutar sig tillbaka i stolen och skakar på huvudet som om han är min pappa och jag precis har gjort honom mycket besviken)
Min fru: Men se inte så chockad ut. Herregud, det här är ingenting. När vi träffades smög han upp på nätterna och drack Red Bull.
Jag: (Börjar känna mig en smula kränkt) Jag blir lite törstig på nätterna, är det brottsligt nu också eller?
O: Och somnade om?
Jag: Varför skulle jag inte somna om?
O: (Uttalar “shit” lite som om det vore en medicinsk fackterm) Men shit alltså…
Min fru: Men O, du som kan sånt här, visst finns det väl något centrum i hjärnan som liksom tar upp koffeinet och påverkas av det?
O: (Uttalar “förenklat” lite som om det betydde “ja, om man inte orkar läsa en BOK så kan man kanske säga det”) Ja. Jo. Visst. Lite förenklat kanske man kan säga det.
Min fru: (Rycker på axlarna) Jag tror att FN har tvingat det centrumet att stänga i Fredriks hjärna för att arbetsförhållandena stred mot de mänskliga rättigheterna.
(Ganska lång tystnad. O ser ut lite som om han håller på att få eksem.)
Jag: Så…enligt den där studien du hade läst då…är det här för mycket eller för lite koffein per dag…?
(O stirrar på mig och skakar sådär långsamt på huvudet igen.)
Jag: Det känns som att du tänker säga för mycket. Men jag vill bara kolla.
(Ganska spänd tystnad)
Jag: (Harklar mig) Men såatte…de här studierna då. Bjuckar de på kaffet om man ställer upp eller…
Min fru: Du kan glömma det nu direkt!
Jag: Jag bara FRÅGAR!