Telefonsamtal.
Fru: Går det bra med barnen?
Jag: Mmm.
Fru: Du låter arg.
Jag: Nejnejnej.
Fru: Jag hör ju att du är arg.
Jag: JAG ÄR INTE ARG!
(Tystnad)
Jag: Jag är irriterad.
Fru: Okej, men vi är snart hemma igen. Jag fattar att det är jobbigt att ta tre treåringar på en gång, men nu har vi hämtat maten så vi är strax tillbaka.
Jag: Mmm.
Fru: (Suckar) Okej. Vad har hänt?
Jag: Det har inte hänt något.
Fru: Jag hör ju att det har hänt något.
Jag: Jomenvafan de ville titta på film på iPaden bara. Ungarna.
Fru: Okej?
Jag: Ja. Och jag satt med min laptop bredvid dem i soffan. Och det finns inget eluttag i närheten, och batteriet i iPaden var på väg att dö, så jag lät dem ladda den genom min laptop. Och nu har de jättemycket batteri i iPaden. Och nu dog min laptop. Så nu kan de kolla på film men jag kan inte spela Football Manager. Och jag hade inte sparat!
Fru: (Låter inte helt och hållet som att hon menar det) Okej, det här låter ju jätteviktigt. Verkligen.
Jag: Det var du som ville prata om det!
Fru: Mmm.
Jag: Jag säger bara att jag fattar vad folk menar nu med att föräldraskap handlar om att ”vara redo att offra vad som helst för sina barn!”. Det är det här de menar!
(Paus)
Jag: Okej. Det kanske inte är exakt det här de menar. Men som princip.
Fru: Vi är strax hemma. Nu lägger jag på.
Jag: (Möjligen en smula kränkt) Jaha! Ursäkta MIG då för att jag tar hand om TVÅ galna treåringar medan ni åker och hämtar mat!
Fru: (Suck av omotiverat djup) Tre.
Jag: Va?
Fru: Tre treåringar. Inte två.
(Aningen längre paus)
Fru: (Med onödigt snabbt stegrad stressnivå) Fredrik! Går du runt och letar efter det sista barnet nu?
Jag: Nej.
Fru: Jag hör ju att du öppnar garderobsdörrarna i hallen!!!
Jag: Jag gav dem för fan min STRÖM så att de inte skulle behöva flytta sig från soffan! Hur otacksam kan man VARA när man är tre år gammal!?
Fru: (Något som jag inte riktigt minns, förmodligen inte en komplimang till min koncentrationsförmåga)
Treåring: (Knackar mig på knät) Det är vatten på golvet i er toalett.
Jag: (Exalterat) Där är du ju! Hör du det, älskling? Hon var bara på toaletten!
Fru: (Inte riktigt lika exalterat) Jag hör något om att det är vatten på golvet.
Jag: (Tittar in i badrummet) Jo. Okej. Hur lång tid hade jag på mig innan ni kom hem sa du?
