Fru: (Snyter sig)
Jag: Vad gör du?
Fru: Snyter mig.
Jag: Helvete också.
Fru: Förlåt?
Jag: Jag sa “helvete också”. Du är sjuk!
Fru: Herregud jag snöt mig bara.
Jag: Herreguda inte mig! Du vet mycket väl hur det här funkar! (Pekar på vår son) Först blir han sjuk. Och tre dagar senare blir du sjuk.
Fru: Han är ju frisk nu.
Jag: Men han blev sjuk för tre dagar sen!
(Tystnad)
Fru: (Nickar eftertänksamt) Det har du nog faktiskt rätt i…
Jag: Helvete också!!!
Fru: För då kommer du bli sjuk om…
Jag: Tre dagar! Det slår aldrig fel!
Fru: Det är på julafton alltså.
Jag: Jag kommer vara sänkt till långt efter nyår!
Fru: Vad ska du göra?
Jag: Va?
Fru: Men tiden som du har kvar? Nu när du vet.
Jag: Du menar som om jag fick reda på att jag bara hade tre dagar kvar att leva?
Fru: (Rycker på axlarna) Oookej. Du behöver kanske inte bli dramatisk.
Jag: Nej men vadå! Du har ju rätt. Jag blir alltid m-y-c-k-e-t sjukare än ni! (Pekar på vår son) Och han var j-ä-t-t-e-sjuk i förrgår!
(Tystnad)
Jag: Jag ska lämna mitt bokmanus i januari. Jag måste skriva färdigt det!
Fru: (Låter inte jätteengagerad) Du kanske kan komma ihåg att betala elräkningen också då, om du ändå ska sitta vid datorn.
Jag: Shit. Jag hade ju tänkt lämna in min dator på lagning. Den har strulat som fan på sistone.
Fru: Var det inte nåt med bilen i mellandagarna också?
Jag: Jo, det var nåt från servicen som skulle göras. Jag har glömt vad. Jag måste kolla det.
Fru: Det hade varit toppen om du gick ut med källsorteringen också.
(Lång tystnad)
Fru: Och dina föräldrar kommer ju i nästa vecka, så vi skulle behöva kolla i förrådet eft…
Jag: Det här är den sämsta bucket listen NÅGONSIN!
