Jo.

Jag skulle skriva ett blogginlägg här för ungefär två timmar sen.

Men tyvärr åkte jag hiss med min son för ungefär två timmar och fem minuter sen. Och när vi steg in i hissen så frågade jag min son om han ville trycka på knappen. Och då sa han nej. Och då frågade jag en gång till om han ville trycka på knappen. Och då sa han nej. Och då frågade jag en gång till, riktigt riktigt riktigt klart och tydligt, om han var SÄKER på att han inte ville trycka på knappen. Och då sa han nej.

Så då tryckte jag på knappen.

Och, ja.

Alla ni som någon gång har tillbringat tid tillsammans med ett nästan treårigt barn i en hiss förstår förstås exakt hur de senaste två timmarna av mitt liv har sett ut. Men för de av er som eventuellt händelsevis inte har några nästan treåringar i den direkta bekantskapskretsen kan jag ge följande ledtråd:

De vill alltid trycka på knappen.

Fucking. Jävla. Alltid.