Krönikan i Residence
Några av er minns kanske att jag skrev en krönika för inredningsmagasinet Residence den här månaden. Den handlade nu kanske inte så mycket om inredning för att vara i ett inredningsmagasin, förstås, men det är ju lite grundprincipen när man anlitar mig att man konsekvent aldrig får det man betalar för. Hur som helst: De på alla vis goda och hyggliga människorna som jobbar på Residence har nu varit generösa nog att låta mig lägga upp krönikan även här. Nya numret (med den här krönikan i) ligger dock ute i affärerna en vecka till. Jag tycker att ni, om ni har möjlighet, ska köpa ett ex. Den görs av väldigt bra folk med väldigt mycket kärlek. Den är värd det.
Din skit är min skit och min skit säljer vi på Blocket
Så, kära hustru. Jag vet inte om du kommer ihåg Ikea. Det var en löningssöndag i september, ungefär 6000 grader varmt och jag höll den yxfulaste taklampa jag någonsin sett i famnen. United slog City med 4-3 i hela säsongens bästa match den dagen. Jag missade den. Och en tjock tant som luktade mintsnus körde på mitt smalben med sin vagn med flit för att jag gick mot pilarna inne på köksavdelningen.
Jag insåg den dagen att ett äktenskap handlar mycket om skit. Din skit. Vår skit. Det av min skit som lades ut på internet och blev någon annans skit. Jag saknar den skiten. Som min bruna skinnsoffa. Det var en soffa att ta med sig ut i krig. Skinnet i dynorna var så nött att när min polare Ante somnade full i den med en cigarett i munnen så släckte soffan den själv. Jag skulle vilja se den här katalogsoffan vi har nu klara av det.
Vårt första bråk handlade om skit. Den på golvet i min lägenhet. Och i vasken i köket. Och i den där hockeytrunken i sovrummet som du snubblade över så att du slog pannan i dörrkarmen. Några av de fulaste orden jag hört komma ur din mun kom den morgonen. Sedan sa du att min lägenhet såg ut som om jag gjorde inbrott hos mig själv varje kväll.
Några månader senare köpte vi vårt första gemensamma hem. Din skit blev vår skit och min skit hamnade i källarförrådet. Tills vår skit byttes ut mot ny skit och min skit hamnade på Blocket. Killen som hämtade min soffa hade långt hår och Arsenaltröja. Det enda från mitt liv som följde med in i vårt liv var ett köksbord och tre samurajstatyer som jag köpte i Thailand när jag var 20. Och nu byter du plats på all annan skit så att jag aldrig hittar den, och när jag frågar var den är så himlar du med ögonen och frågar ”vad skulle du göra utan mig?”. Tja, älskling, till att börja med skulle jag hitta osthyveln eftersom den skulle ligga där jag hade lagt den. Ibland gör du mig så frustrerad att jag nog hade slagit sönder något om det inte hade varit för att jag inte är riktigt säker på vilka av grejerna hemma hos oss som är svindyra.
Men det tog mig ett och ett halvt år att inse att du verkligen avskydde de där samurajerna. Jag frågade varför du inte sagt något, och du sa att första gången du åt middag hemma hos mig hade jag berättat att en av mina bästa vänner dog samma år som jag åkte till Thailand. Han gillade samurajer. Du kom ihåg det.
Den hösten åkte vi till Barcelona och jag gick ner på knä och bad dig att aldrig bli så arg på någon annan man för att han äter syltmackor i nya soffan som du blir på mig.
Så, kära hustru. Jag vet inte om du kommer ihåg Ikea. Du väckte mig den morgonen och jag frågade varför du skrek och du slog mig i pannan med ett litet plaströr. Den förmiddagen bar jag ner samurajstatyerna i källarförrådet, och vi åkte till Ikea för att försöka lista ut hur man gör om ett gästrum till ett barnrum.
Jag vill bara att du ska veta att det var den bästa söndagen i mitt liv. Och att jag inte skulle byta en evighet av någon annans skit mot en enda dag med din.
Eller hans.





















Köpte ju Residence och tyckte då jag läste denna att det var det sötaste du skrivit hittills.
Det känns ju nästan som en alla hjärtans dag krönika snarare än en inredningskrönika.. Blev nästan rörd på slutet. Keep up the good work!
Vackert <3
Du borde skriva i hela jävla världens magasin. <3
Någon måste säga det: Sicken skit!
Vilken sylt gör sig bra på en macka?
Men herregud så fin krönika. Blir alldeles mjuk inombords. Sen att jag blir rörd över att läsa om gamla tanter som slår rånare är en helt annan femma.
NickeBackman: Frågan du måste ställa dig är: Vilken sylt gör sig INTE bra på en macka.
Dessutom vill jag poängtera att skiten är bra skit, men någon var ändå tvungen att säga vad som sades (eller skrevs).
igenkänningsfaktorn är skithög!
Följer slaviskt din blog, förövrigt den ENDA blog jag läser. Har inte kommenterat tidigare men detta kräver en kommentar. F-ing underbart
Nu sitter jag här i fikarummet ensam med min kopp te o med tårar i ögonen… Du är min idol
Näe men nu blir jag ju skitrörd.
Men Gud Fredrik, nu fick du mig att börja grina. PÅ TUNNELBANAN. Bland folk. Så himla fint.
(och den Malin som skrev däruppe är alltså inte den levande såpoperan, det är jag det)
Roligt, gripande, kärleksfullt och en fantastik igenkänningsfaktor….hur du får ihop dessa underbara stycke text kan man undra, well done!
Detta är den andra texten denna veckan som fick en tår att ramla nerför kinden, den första va Nivas undebara text igår om finalen i Afrikanska mästeskapet, för er som inte läst…order…läs!
//grabbig 2a.. där allt börjar
Det är inte utan att jag.. ptja.. kanske fick någonting i ögat precis just nu, om man säger så.
Och dugör det igen, fan vad jag älskar ditt sätt att uttrycka dig! Tänk om alla hade din verbala gåva, så mycket mindre krig vi skulle ha då!
*det skulle vara ett mellanslag till…
Fick bestämt också något i ögat.
Läste det här på jobbet. och vi har glasväggar. Och tårarna bara rinner. Men det är ni fan värda, din fru och du <3
Men åååh så fint…
Du. Är. Underbar.
Jag har varit ledig några dagar och kom hem till en hel del inlägg i bloggen, blev först lite orolig för vad som hänt när jag varit borta, massa verbala slagsmål i kommentarsfältet, slakt av djur med olikfärgad plasthud, skumma påhopp på Fredriks familj och liknande.
Men nu så känner jag att vi är tillbaka i flower power känslan nu är alla med på tåget igen va? det här inlägget fick mig att både skratta och en och annan tår blev rymningsbenägen. I klass med inlägget om den gröna Golfen. Det är här jag känner att vi ska vara, gruppkram så här på alla hjärtans dag, eller vad säger ni?
Det är inte okej att få folk att gråta på jobbet..! Men jag är villig att förlåta dig.
This time.
Älskar taggen!
Och krönikan förstås.
aaaaaaaaaaaaaaaaaw
Och jag grinar också. Men jag är inte helt säker på om det är för att jag är singel på alla hjärtans, att jag precis kommit från tandläkaren, att bilen vägrar starta och den ska besiktigas imorgon eller ditt sätt att beskriva din kärlek till Neda och Nico. Stort.
både skrattade & grinade.
hoppas min fina sambo tänker liknande (har nyss flyttat in & hans skit har hamnat på blocket).
så vackert Fredrik! så vackert
Vackert!
Jag blir alldeles tårögd.
Awe <3
Vilken underbar text som beskriver kärleken till fru och barn. Men slog hon dig verkligen i pannan med testet som visade att hon var med barn? Det hade hon ju kissat på
…
Fint!!
Briljant! Må din väg kantas av gyllene bokstäver.
Genuin kärlek. Jag blir snudd på mållös.
Du gör det inte lätt för oss andra män, hur bräcker man den krönikan liksom?
jag hatar dig. Jag är faktiskt singel! <3 så. Jävla. Epic. Säg till om du vill ha en fru till!
Det måste vara rätt kul att vara så populär att du kan skriva ”skit” i en krönika 18ggr och ändå lyckas få den publicerad i en inredningstidning.
Du lyckas dessutom få det att bli vackert
Grymt!
Skratta så jag fick en tår i ögat och sen på slutet krånglar du till det så man blir alldeles rörd och det kommer ett blankt öga igen
Åh, så fint!
Kärlek….
eftersom den är på svenska och min tjej ännu inte kan svenska så värst bra så förlåter jag dig för att du sätter oss språkhandikappade i dålig dager. Grattis till ett vackert äktenskap
Finaste.
Ibland (läs: ofta) ifrågasätter jag vad din fru ser i dig. Inte för att jag har något med saken att göra, för det har jag inte, utan för att jag vill och därmed basta.
När du delar med dig av dina fina texter förstår jag, du är en bra soldat, Backman.
Du skriver så himla bra att så man måste läsa allt du skriver, även när det är helt knas och man inte riktigt förstår vad du tänkte! Well done!
Tårarnas kväll. Först såg jag slutet av Mamma Mia med dottern vilket förstås innebar att tårarna föll, och sen det här! Helt sagolikt vackert skrivet!
Att få vanliga saker som Blocket, soffor och Ikea att formligen bubbla av kärlek, det är stort! Och som Suei skrev, en riktig Alla hjärtans dag-krönika!
Tack Fredrik!
Du har många gånger fått mig att gråta, av skratt. Jag tillhörde ju den känslokalla skara som faktiskt inte började lipa när du skrev din episka krönika om idioten i den gröna bilen. Även om den var bra, det var den. Men här fick du mig.
Jaha, nu sitter jag här och är alldeles tårögd och vill brista ut i ett fjortistjut av typen ”Amenliksomguuuuud va gulligt skrivet!”.
Schack och matt.
Åh vad vackert..blir ju helt tårögd..
I’m with Lisa.
Skräp i ögonen igen. Tack!
Det er en treningsreklam på bloggen. T-R-E-N-I-N-G-S-R-E-K-L-A-M.
Aj så fiiint hörru! Somnar med ett brett leende på läpparna i natt… igen, tack herr Backman!
Så fantastiskt fint skrivet! Det är väl så, inget förhållande är perfekt och man får fan i mig kompromissa, och man blir nog bara arg på det där speciella sättet när man älskar någon. Önskar er all lycka framöver!
Lika underbar nu som när jag tjuvläste krönikan på Ica. Får jag skicka min man på kurs till dig?
Du är fantastisk.
Blev kanske en aning tårögd av att läsa denna.. men bara pyttelite (okej jättemycket!)
För att man kommer ihåg känslan av hur de där små plaströren ändrade allt. Och för att man blir så glad att någon kan beskriva skönheten i att man hatar varandras grejer.
Leve familjen Fredrik B.
A good man is hard to find ….lättläst för att det antagligen är spontant skrivet från hjärtat ….tyckte om att läsa om hans skit : )
De kan ha att göra emd att jag ska (blir sjukt blölig och kännslosam då) eller så är de bara för de sån jag är. Blev iaf sjukt röd av texten.
*rörd givetvis. Kan även möjligen nästan kommit en liten tår.
Du vet att du får vissa partners att framstå som fullständigt inkompetenta fågelholkar när du skriver så här vackert va? Som i en film, som så många av oss svävande ”brudar” drömmor om… Jag kan inte hjälpa att undra fall min man ser det i mig som du ser i din fru. Men att han har lite svårt för att uttrycka sig. Hoppas det!
Herregud. Åh herregud! Hur har jag kunnat missa detta underbara stycke? Sitter på pendeln till jobbet och försöker mitt bästa för att inte gråta (med andra ord, sitter och nyper mig själv mellan tummen och pekfingret som jag lärde mig att man ska göra hos doktorn vid sprutor..) anyway, för att återgå till ämnet – fantastiskt, helt jävla fantastiskt!
Du är fantastiskt bra på att skriva! Hur kan du skriva om något så vardagligt och få en att nästan gråta? Längtar till dina böcker kommer!
Jaha, så vart man rörd till tårar igen.
Du är alldeles ensam om att göra det du gör Fredrik som får mig att både skratta högt och fälla tårar framför datorn.
Gråter.. du skriver med verklighet i orden.. det är inte kärlekstrams man inte tror på.. det är äkta kärlekstrams =) Bästa!
Helt f***ing underbar text.
Åh, det är ju precis så det är! Jättefint, fick också tårar i ögonen, det är så härligt o läsa om hur mkt du älskar din familj!
Så gör du det igen! Får en hel mänsklighet att tåras, åtminstone alla som läser din krönika. Jag har sagt det förut. När du, som bara du kan, balanserar på den fina egg som går mellan allvar, humor, verklighet och ja, livet då är du som allra,allra bäst och helt oemotståndlig!
Bra skrivet. Vet inte om du har sett den, men du har en själsfrände i frågan i George Carlin: http://www.youtube.com/watch?v=MvgN5gCuLac
Alltså I fucking love you! tack vare min pojkvän som asgarvat i soffan o tvingat mig läsa din blogg var o varannan dag så är även jag fast! =)
Innebär det här att Raffen får flytta hem?
Älska taggen!
fyfan va du e underbar!