Kvalitetstid

Jo. Som några av er kanske minns fick jag en klocka av min vän N i julklapp förra året (han fick en vit liten träskylt som det stod “Fånga Dagen” på med snirkliga bokstäver på av mig). Och, ja. Ni vet. Det gick ju nu inte så bra med den julklappen eftersom jag det första jag gjorde lyckades tappa klockan i ett cementgolv på gymmet. Och sedan råkade trampa på den litegrann när jag skulle böja mig ner för att ta upp den. Så att den gick sönder. Litegrann.

Och, tja. Det hände sig ju sedan så att trots att min vän N efter visst knorrande om “this is why can’t have nice things” gick med på att laga klockan blev den, i likhet med filmrecensenter som blev tvungna att sitta igenom en hel pressvisning av Battlefield Earth, liksom aldrig riktigt sig själv igen efter det där.

Den fungerade, visst. Men lite då och då kunde den dra en kvart för snabbt på ett dygn, för att sedan dra sju minuter för snabbt nästa dygn, för att sedan inte alls dra för snabbt ett enda dugg nästa dygn. För att dygnet efter de plötsligt sakta ner två-tre minuter eller så. Så man visste, enkelt uttryckt, aldrig egentligen vad fan klockan var. Jag har ju inget jobb och visserligen i stort sett aldrig några tider att passa, så jag stördes i all ärlighet inte nämnvärt av denna kosmetiska funktionsnedsättning, men efter vissa påtryckningar från min omgivning beslutade jag mig hur som helst nyligen, för att göra en lång historia åtminstone marginellt mindre lång, för att köpa en ny klocka. Som visar rätt tid. Så det gjorde jag.

Den är svart. Och försäljaren sa att den är "typ omöjlig att ha sönder".

Och det är förstås väldigt bra. Speciellt eftersom jag köpte den strax innan det slog om till vintertid, och därför kastade klockan ganska hårt i väggen två gånger för att jag blev arg för att jag inte förstod hur man ställde om tiden på den. Då var just den där funktionen med omöjlig att ha sönder rätt bra, det var den ju.

Och en annan bra grej med den nya klockan är att den är både digital och analog, vilket betyder att den har en massa fiffiga små funktioner. Som alarm. Och sådär.

En DÅLIG grej med den nya klockan är däremot att jag tydligen har lyckats sätta igång ett av alarmen utan att riktigt så här i efterhand kunna redogöra för exakt hur jag gjorde. Vilket gör att klockan nu regelmässigt börjar pipa exakt klockan 23.00 varje natt. En annan dålig grej med det är att jag inte vet hur jag ska göra för att stänga av det.

Och en annan dålig grej med det är att det började ungefär samtidigt som min vän N åkte till Japan i förra veckan. Så varje natt när klockan börjar pipa och min fru och min son vaknar av det nu så går min fru upp till min son och säger "schh, schh, oroa dig inte gubben, det är bara pappa och pappas kompis som har satt alarm på sina klockor för att de har lovat varandra att var de än är i världen så ska de titta upp på natthimlen exakt vid den här tiden och tänka på varandra."

Hon kan verkligen vara rätt onödigt dramatisk, min fru.