Man mot Man
Det är dåligt med blogguppdateringar. Jag vet. Men jag tittar på fotboll.
Manchester United möter Sunderland. Manchester City möter Queens Park Rangers. Och för att Manchester United ska kunna vinna ligan så måste de slå Sunderland. Men för att det ska ha någon betydelse så får Manchester City samtidigt INTE slå Queens Park Rangers.
Så först tittade jag på Manchester Uniteds match. Och så gjorde Wayne Rooney mål. Och då skrek jag.
Och då fick jag ont i halsen.
Men så började jag genast tänka på vad som händer om Manchester City samtidigt gör mål i sin match. Så då bytte jag kanal till den matchen. Och då gjorde Manchester City mål.
Och då fick jag ont i magen.
Så då bytte jag tillbaka till Manchester Uniteds match igen. Och just då sa kommentatorerna att Queens Park Rangers hade kvitterat. Så då bytte jag tillbaka till den matchen. Och just då var Manchester City helt sinnessjukt nära att göra 2-1.
Och då fick jag ont i bröstet.
Så då bytte jag kanal igen. Och då gjorde Sunderland nästan mål. Och sen helt plötsligt sa kommentatorerna att Queens Park Rangers hade gjort 2-1. Och precis då kom min fru in i vardagsrummet och undrade vad jag skrek om. Och då förklarade jag allt det här. Och då såg hon fundersam ut och sa: "Och vilka är det du hejar på nu igen?". Och då skrek jag "UNITED!!!". Och då sa hon "vilken färg har de?". Och då sa jag "blått". Och då sa hon: "Hejar inte du alltid på de i rött?". Och då sa jag: "Jo, men idag har de blått". Och då sa min fru: "Har du bytt lag?". Och då sa jag "Neeej!!!". Och då nickade hon och sa: "Men vilka är det du inte håller på då?". Och då sa jag: "CITY!!!"". Och då sa min fru: "Och vilken färg har de?". Och då sa jag "blått". Och då nickade hon allvarligt och eftertänksamt och sa: "Men sa du inte att det var de blåa du höll på?". Och då sa jag "Jooo!!!". Och då la min fru huvudet lite på sned och tittade på teven. Och så sa hon: "Vilka är de röda då?". Och då sa jag "Sunderland". Och då nickade hon ivrigt och sa "Och vad hade de att göra med allt det här nu igen då?". Och då förklarade jag allting en gång till. Och då såg min fru allvarligt på mig en lång, lång, lång stund. Och sen sa hon: "Är det där Zlatan spelar?". Och då sa jag: "Du gör här med flit va?". Och då sa hon: "Lite".
Och då fick jag ont i huvudet.
