Äter lunch med god vän, och god vän till god vän som jag träffar för första gången.
God väns goda vän: (Till mig) Så du har en…blogg…alltså?
Jag: Ja.
God väns goda vän: Jag trodde att det var mest tonårstjejer som hade det.
Jag: Okej.
God väns goda vän: Ta inte illa upp alltså.
Jag: Lugnt.
God väns goda vän: Jag bara tänker att…du vet…för att jag skulle vilja läsa någons blogg så skulle den personen behöva leva ett sjukt spännande liv.
Jag: Jag förstår.
God väns goda vän: Så…vad bloggar du om?
Jag: Olika grejer.
God väns goda vän: Som till exempel vad?
Jag: Vad min fru och jag pratar om. Och vad killen jag delar kontor med och jag pratar om. Och mackor. Och garageportar.
(Tystnad)
Jag: Och…ankor.
God väns goda vän: Garageportar och ankor?
Jag: Ja.
(Tystnad)
Jag: Och…såna grejer.
(Längre tystnad. God väns goda vän ser en smula skeptisk ut.)
Jag: Alltså, om jag levde ett spännande liv hade jag ju aldrig haft tid att blogga.