Min vän N: (Stiger in på kontoret, sätter ner sin väska, hänger upp sin jacka på en galge.)
Jag: (Ganska uppspelt) Hej! Välkommen tillbaka!
(Tystnad.)
Min vän N: (Går fram till sitt skrivbord. Stannar. Betraktar det på 30 centimeters avstånd utan tillstymmelse till ansiktsrörelse.)
(Tystnad.)
Jag: (Försöker låta bli att fnittra. Lyckas ganska dåligt.)
Min vän N: (Tar upp en penna ur innerfickan på kavajen. Sträcker ut handen och petar på ett av papperna på skrivbordet med pennspetsen så att det vänds mot honom. Betraktar klockan på bilden. Får något i blicken som påminner om en obducent som betraktar någon som är död. Eller någon som snart kommer vara det.)
(Tystnad.)
Jag: (Harklar mig) Det är ett…skämt, alltså. Mina bloggläsare har skickat in bilderna.
Min vän N: (Tittar på mig lite sådär som man inte alls gör när man skrattar på insidan.)
(Tystnad.)
Min vän N: (Vänder sig om. Tar ner sin jacka från kroken. Lyfter upp sin väska från golvet. Går ut genom dörren.)
Jag: Var ska du?
(Tystnad.)
Jag: Hallå!?
(Tystnad.)
Jag: ÄR DU MEST ARG FÖR BILDERNA ELLER FÖR ATT JAG HAR STÖKAT TILL PÅ DITT SKRIVBORD???
(Ljudet av ytterdörr som stängs.)