Fredrik Backman

Fredrik Backman

Fredrik Backman

Fredrik Backman

Min vän N och det första intrycket

 |  Publicerad 2011-09-13 17:58  |  Lästid: 3 minuter

Min vän och kontorskollega N och jag försörjer oss, som den uppmärksamme bloggläsaren möjligen snappat upp, på att skriva grejer för folk som ger oss betalt för det. För det mesta jobbar vi förstås oerhört separat (mest på min vän N:s initiativ, eftersom han är lite skeptisk till det här med sociala medier, mer på grund av ordet “social” än ordet “medie” kan man säga) men då och då händer det att vi har gemensamma uppdragsgivare.

Idag hade vi ett möte med en sådan.

Mer konkret med två män i jeans och kavaj och färgglada skjortkragar som jobbar på ett företag med substantiell omsättning och som uttryckt intresse för att ge mig och N medel för vidare försörjning så att vi slipper skaffa riktiga jobb, i utbyte mot att vi trycker ner lite tangenter i rätt ordning åt dem. Vi hade aldrig träffat dem tidigare.

För att förklara vad som hände sedan behöver man följande bakgrundsinfo: Min vän N tycker väldigt mycket om klockor. Det är givetvis helt logiskt, alla onda människor är ju som bekant mycket fascinerade av tid. Men min vän är nu inte bara "intresserad" av klockor, han är snarare vad man kanske i initierade kretsar skulle referera till som "entusiast". (Och i dagligt tal skulle kalla "psykopat".) Min vän N kan skilja en falsk Hublot (det är tydligen en klocka) från en äkta tvärsöver en fullsatt restaurang. Han kan modellbestämma din Rolex om du så står 200 meter från honom i en sandstorm. Min vän N talar fortfarande med undertryckt vrede i rösten om dagen då han insåg att "kapitalismen kanske trots allt är ond", efter att han blivit serverad en kopp kaffe av "en barista med en Seamaster på handleden, och kaffet var äckligt!".

Det är även min vän N som lärt mig den vitala livsläxan att "aldrig, under några som helst omständigheter, lita helt och hållet på en person som vid något tillfälle i sitt liv haft 40 000 kronor disponibelt och valt att investera dem i en...Breitling". ("Breitling" ska uttalas lite så att man liksom spottar fram B:et).

Hur som helst. En annan viktig bit bakgrundsinfo här är att dyra klockor ofta har fyra visare. Minutvisare, timvisare, sekundvisare, samt något som kallas "kronograf". Saken är den att sekundvisaren på dessa klockor ofta är mycket liten, och sitter i en separat liten cirkel längst ner eller vid sidan på urverket, medan kronografen är den största visaren på hela klockan (på min är den dessutom röd, bara för att jävlas). Detta gör förstås att "icke-entusiaster" (eller "normala människor", som de också kallas) ofta tror att kronografen är en sekundvisare. Och har den igång. Trots att den ska stå stilla.

Och om det finns något här i världen som gör min vän N riktigt förbannad så är det detta.

Kronografen fungerar nämligen lite som ett stoppur, och är tänkt att användas så att du genom att ta tiden på hur lång tid det tar att göra en sak (till exempel köra bil en kilometer) med hjälp av kronografen och siffrorna på den yttre ringen av klockan kan avgöra hur många sådana saker du kan göra i timmen (till exempel hur fort du just nu kör din bil).

Ja. Eller nåt sånt skit. Jag lyssnar helt ärligt inte jättenoga när han förklarar det här.

Men hur som helst: Idag har vi ett möte. På ett kafé som min vän N efter många om och men till sist gick med på att sitta på. Och när de båda männen vi ska ha mötet med stiger in på kaféet, klädda i jeans och kavaj och färgglada skjortkragar, då noterar förstås min vän N att en av dem har en mycket exklusiv klocka på sig.

Och ja. Ni förstår ju resten.

Innan vi ens har hunnit säga hej till varandra har min vän N sträckt sig över bordet, greppat tag i mannens handled, och tryckt på knappen på sidan av hans klocka. När mannen en smula förnärmat tittar på min vän N och undrar vad N håller på med, tittar N lugnt på honom och säger: "Jag stängde bara av din kronograf, eftersom du råkade ha igång den av misstag".

Min vän N säger detta lite med tonfallet som om han sagt "jag torkade bara bort en snorkråka från ditt kavajslag".

Man kan säga att det var en lite speciell stämning runt bordet när vi inledde det mötet. Så kan man ju säga.

När min vän N och jag gick därifrån någon timme senare försökte jag försiktigt föra ämnet "att tänka på att göra ett gott första intryck" på tal. Min vän N nickade då ihärdigt och ganska argt och mumlade att det är ju "exakt" det han menar.

"Komma till ett möte med en klocka för 53500 kronor och ha kronografen igång. Vad för slags respektlös IDIOT gör det!?"

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 16:19