Fredrik Backman

Fredrik Backman

Fredrik Backman

Fredrik Backman

Min vän N recenserar vår vänskap

 |  Publicerad 2011-07-05 10:08  |  Lästid: 2 minuter

Lunch igår med min vän och kontorskollega N, samt vår gemensamma vän J.

Jag: (Råkar välta min kaffekopp över min vän N) Aj fan! Sorry!

Min vän N: (Muttrar missnöjt, sträcker sig efter servetterna)

Jag: (Försöker hjälpa till genom att också sträcka mig efter servetterna, vilket tyvärr bara får till följd att jag även välter ut min vän N:s kaffekopp över min vän N)

Min vän N: (Tittar på mig med visst anslag av passiv aggressivitet i blicken)

Jag: Fan också. Jag hämtar fler servetter!

Min vän N: (Slår upp armarna i en sammanbiten gest) Nej. Nej, verkligen inte. Du har gjort tillräckligt. Det bästa för oss alla nu är nog om du bara sitter still.

Jag: (Sätter mig ner igen)

Min vän N: (Börjar torka sig i knät)

Jag: (Harklar mig) Det här är kanske inte bästa tillfället att säga det här, men jag glömde min plånbok. Så du måste pröjsa lunchen.

(Tystnad)

Min vän N: (Tittar missnöjt på vår gemensamma vän J) Minns du att det var du som presenterade mig och Fredrik för varandra?

Vår gemensamma vän J: (Nickar ivrigt) Ja! Och helt ärligt... jag trodde faktiskt att ni skulle hata varandra. Jag hade faktiskt aldrig kunnat ana att ni skulle bli värsta polarna och dela kontor ihop och allting. Men kolla på er nu!

Min vän N: (Nickar på ett inte helt imponerat sätt) Har jag berättat historian om kungens vita elefant för dig?

Vår gemensamma vän J: Va?

Min vän N: (Tittar på mig, tittar på sitt knä, tittar på vår gemensamma vän J, ser allvarlig ut) I det gamla Siam ansågs den vita elefanten vara ett ytterst heligt djur. Lagarna förbjöd därför inte bara invånarna från att döda eller skada en vit elefant, utan även från att på minsta lilla vis sätta den i arbete.

Vår gemensamma vän J: (Tittar på min vän N, tittar på mig, tittar på min vän N) Okej...

Min vän N: (Torkar sitt knä, lägger missnöjt de kaffedränkta servetterna på sin tallrik, tar ett djupt andetag) Så du förstår, kungen av Siam utnyttjade detta som ett slags elakt practical joke mot folk han inte gillade. Om en rik köpman till exempel hade kränkt honom, eller vägrat betala skatt, då dök det plötsligt upp en kunglig delegation hemma hos köpmannen och lämnade under mycket högtidliga former över en vit elefant, som gåva från kungen. Och eftersom man inte kunde vägra en gåva från kungen, och inte fick varken döda en vit elefant eller sätta den i arbete, var köpmannen tvungen att behålla den och utfordra den. Och eftersom vita elefanter äter enorma mängder mat ruinerade den snart köpmannen fullständigt och tvingade honom att lämna hus och hem.

Vår gemensamma vän J: (Ivrigt) Åh! Men det där har jag hört talas om! En vit elefant är typ en gåva som visar sig vara en förbannelse, typ?

Min vän N: (Nickar sakta och tålmodigt) Just så.

(Tystnad)

Jag: Vafan...du menar att jag är en vit elefant alltså?

Min vän N: (Skakar trött på huvudet) Jag går och hämtar fler servetter.

Jag: DET KÄNNS SOM ATT DET ÄR DET DU MENAR!

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 16:23