Det är fullt förståeligt att man ibland kan vara lite stressad och då möjligen bete sig en smula irrationellt. Folk har överseende med det. Alla är mänskliga och så vidare och så vidare. Man kan till exempel hetsa upp sig över onödiga småsaker. Höja rösten kanske. Veva lite agiterat med armarna. Vi har alla varit där. Till exempel när man står i barnvagnsförrådet utanför förskolan och någon jävla mupp med en barnvagn i storleken att den kan leda invasionen av Tripoli har blockerat ens egen barnvagn och tryckt in den längst in i hörnet som om den var en förbannad R.E.M-sång. Då kan man bli lite sur, det kan man. Och det är okej.
Men innan man börjar vråla könsords/kroppsdels-kombinationer och vräker ur sig obscenitetsparader som avslutas med popkulturella hänvisningar till såväl de intima delarna av eskimåfysionomin som till gamla mobilspelsfavoriten Tetris, kan det vara bra att kolla så att ingen av de andra barnens föräldrar står precis utanför barnvagsnförrådet.
Eller. Du vet. Fyra av dem. Och en förskolelärare.
Okej?
Okej.