icon
icon
Övrigt | Publicerad 21 november 2014 13.32

This ain’t a love song

Så min fru och jag var på banken. Och mannen på banken började ställa frågor kring hur vi såg på vårt pensionssparande. Och jag frågade hur han menade. Och det är väl möjligt att jag har lite svårt att koncentrera mig på den sortens samtal och verkligen ta dem på allvar. Och mannen tittade rakt på mig och sa: ”Det jag menar, Fredrik, är om du har börjat ställa dig själv frågan vad för slags liv du vill leva när du blir äldre, och vad du ser fram emot då?”.

Och då tänkte jag efter en ganska lång stund. Och sen sa jag som det var. Att det jag verkligen ser fram emot när jag blir riktigt gammal är att rusa fram till främmande 30-åriga män på Ica som är ungefär lika långa och har ungefär samma hårfärg som jag och rycka tag i dem och väsa: ”Jag är du från framtiden. Jag har rest hit för att berätta att världens öde ligger i dina händer. Kom!”.

Jag menade det som ett skämt.

Eller inte som ett skämt, givetvis, för jag ser verkligen fram emot det där också. Men jag ser ju fram emot andra grejer samtidigt. Jag har inte tänkt att det där ska utgöra HELA min pension, liksom. Jag menar, Ica kanske inte ens finns när jag blir riktigt gammal.

Men hur som helst så tycker jag att när mannen på banken precis efter det frågade min fru: ”Och du? Ser du fram emot samma saker som han gör?”. Och min fru utbrast ”förlåt, vad sa du? Om jag ser fram emot saker om han dör?”. Och det faktiskt kändes som att hon såg lite hoppfull ut där för ett ögonblick.

Då känner faktiskt inte jag att ”hörde fel” verkligen berättar hela historien om hennes känslor.

Annons
Övrigt | Publicerad 19 november 2014 21.59

Reklam

Jo, hej. Det är jag som vanligt. Jag ska försöka hålla det här så snabbt och smärtfritt som möjligt:

Jag gav någon gång i höstas ut en bok som heter ”Britt-Marie var här”. Man kan köpa den, om man har mycket fritid och högst tveksamma ekonomiska prioriteringar. Om man händelsevis vill köpa ett signerat ex (jag har ritat i dem också, jag ber om ursäkt för det men jag får inte rita hemma för mina barn säger att det är deras papper) så har CDON.com låtit mig kladda med bläck i några av deras böcker. De finns att köpa HÄR, om man är på det humöret.

Om man mot all rimlig förmodan även vill träffa mig så ritar jag i folks böcker lite mer live and direct efter önskemål och begäran enligt det här schemat fram till juletid:

20 november (det är imorgon, alltså, i år), Nykvarns bibliotek.  Jag kommer svara på frågor och grejer om grejer och den typen av grejer först, och efter det ritar jag ponnys och grejer. Om man vill. Alla grejer är valfria. (Nykvarn ligger enligt Google Maps inte så värst långt från Södertälje och jag hoppas att det inte finns mer än ett bibliotek.) Börjar 18.30. Mer info HÄR.

1 december, NK Bokhandel (eller ”Bobergs matsal” står det i ett mejl från mitt förlags PR-ansvarige ser jag nu, men jag tror att det ligger bredvid bokhandeln, som såvitt jag förstår ligger på NK, som är ett köpcentrum, jag kommer googla allt detta lite bättre när vi börjar närma oss), Stockholm. På just det här evenemanget kommer det även finnas riktiga författare, så här måste vi uppföra oss. Men jag ritar ponnys som vanligt. Ponnys som uppför sig. Börjar klockan 18. Biljetter säljs i bokhandeln.

14 december, Umeås nya kulturhus, Umeå. Det är invigning av ett nytt kulturhus i Umeå, har jag förstått. Om jag inte har missförstått och det i själva verket är en hejdåfest för det gamla kulturhuset. I så fall ber jag om ursäkt. Det kan även vara någon sorts intervention där alla Umeås vänner tycker att det här med antalet kulturhus helt enkelt har gått för långt. Men hur som helst: Jag är i Umeå. Jag vet inte exakt vilken tid men jag har flygbiljetter där det står att jag landar runt 12 och åker hem runt 17.30 så jag förmodar att det blir någon gång däremellan. Om någon av er är i Umeå just då och inte hittar mig kan ni mejla på Backmanland@hotmail.com. Det löser sig.

18 december, Hötorget Akademibokhandeln, Stockholm. Det här blir en slags lunchsignering mellan 11 och 14, för då är båda mina barn på förskolan och jag kommer inte ha jättemycket för mig eftersom jag inte har något jobb och alla mina vänner säger att de har det. Men jag skrotar alltså runt i affären mellan 11 och 14 så om någon har lust att svänga förbi är det bara att knacka mig på axeln. Om man nu händelsevis har ett sånt där jobb att vara på går det säkert bra att gå till butiken i förväg och köpa en bok och be den vänliga personalen vänligt att få lämna en lapp med instruktioner om hur jag ska signera (jag är rätt dålig på att ta instruktioner så det blir förmodligen något annat) så kan man säkert hämta upp den efter att jag varit där.

20 december, Center Syd Akademibokhandeln, Löddeköpinge. Här har jag ju varit varenda år sedan någon lät mig börja signera saker från första början så det är inga oklarheter egentligen, men Center Syd är alltså för den som tidigare missat det ett familjärt litet köpcentrum vackert beläget intill motorvägen mellan Malmö och Helsingborg (eller det omvända, varför någon resonlig människa nu skulle vilja köra åt det hållet). Jag börjar 13.30. Sven Melander börjar 12. Om ni bara har tid med en förstår jag att ni väljer Sven Melander, det hade jag också gjort. Men om ni stannar tills det är min tur kommer säkert Johan Zillén, som är chef i butiken, att som bonus hålla en lång monolog för hela kön om varför ni borde köpa Amanda Palmers nya bok istället för min. Det kan vara värt att stanna för.

Annons
Övrigt | Publicerad 19 november 2014 18.39

Patient zero

Så först var jag förkyld. Och då sa min pappa direkt ”är du säker på att det inte är den där vinterkräksjukan?” och jag sa ”ja, jag är säker”. Och sen blev barnen också förkylda, och då sa min pappa direkt ”är du säker på att det inte är den där vinterkräksjukan?” och jag sa ”Ja! Jag är säker!”. Och sen skulle min dotter vaccineras, och efter det är det helt normalt att få lite feber. Och då sa min pappa ”var ni på sjukhuset och vaccinerades?” och då sa jag ”på barnavårdscentralen” och då sa han ”det är på sjukhus man smittas av alla de där vinterkräksjukorna vettu” och då sa jag ”hon har inte fått vinterkräksjukan”. Och sen fick hon feber. Och då sa min pappa ”har hon feber?” och då sa jag ”det är helt normalt” och då sa han ”du är säker på att det inte är den där vin…” och då sa jag ”JA! Jag är SÄKER!”.

Och sen fick jag vinterkräksjukan.

Och eftersom mina föräldrar nu råkade vara på besök i staden där vi bor så beslutade vi att vår son skulle bo hos dem i ett dygn, för att undvika att han blev smittad. Och jag såg till att inte krama vår son eller vara i närheten av honom alls precis innan han skulle bli upphämtad. Men PRECIS innan han skulle gå och han hade overallen på och allting och min pappa hade ytterskorna på och allting så började vår son tjata om att han ville ha vatten. Så jag hämtade ett vattenglas. Och nu ringde min pappa och sa att vår son ”verkar hängig”. Och då sa jag att han kanske bara är trött, och då sa min pappa ”mmm, kanske det”.

Och sen sa jag ”alltså, jag me…” och då sa min pappa ”du rörde vid vattenglaset”.

Och sen sa han att han skulle ringa tillbaka ”om 30 minuter”, och sen la han på. Och nu har vi inte pratat på 29 minuter och jag sitter här och stirrar på telefonen.

Så.

Om en minut är antingen allting bra eller så är min pappa House.

Annons
Övrigt | Publicerad 19 november 2014 10.16

Här öppnar inom kort en blogg

Mitt martyrskap efter vinterkräksjukan är på väg att gå över. Vilket lite mer exakt innebär att jag har levlat upp från att gå runt runt runt i lägenheten insvept i ett täcke och tycka synd om mig själv och gny som Chewbacca kanske hade gjort om det hade varit jättejättejättesynd om Chewbacca, till att istället ligga i fosterställning i soffan och dricka mycket små klunkar juice och sucka djupt som en manodepressiv Flipper och tycka synd om mig själv.

Innan man vet ordet av kommer jag sitta i en fåtölj under en filt och tycka synd om mig själv. Och efter det kommer jag vara redo att bege mig ut i världen igen så att jag kan sluta tycka synd om mig själv och låta världen tycka synd om mig istället.

Sedan vet man aldrig vad som kan hända.

Jag kanske startar en blogg.

Övrigt | Publicerad 18 november 2014 09.45

Bloggen tillfälligt stängd på grund av vinterkräksjuka

Eller, ja. Den HAR varit stängd på grund av vinterkräksjuka det senaste ett och ett halvt dygnet.

Nu är den stängd eftersom jag måste påbörja det exceptionellt omfattande och tidskrävande efterarbetet att gå runt, runt, runt i lägenheten insvept i ett täcke och tycka synd om mig själv.