icon
icon
Övrigt | Publicerad 23 juli 2014 10.40

The writing on the wall

Flera personer har de senaste dagarna (via mejl och sociala medier, tyvärr, att inte en enda kontaktat mig via post får betraktas som en spektakulär symbolisk besvikelse) hört av sig angående den här nyheten:

Skrmavbild 2014-07-23 kl. 10.28.55

Flera av dessa personer ställer givetvis en och samma fråga: ”Så vad har DU att dölja för myndigheterna, Fredrik, du som köper så in i helvete många skrivmaskiner?”.

Jag har de senaste dagarna därför gått igenom den samlade dokumentationen av allt jag skrivit ut på mina skrivmaskiner de senaste månaderna och rent generellt kan jag därigenom sluta mig till att den enda hemlighetsstämplade informationen som jag skriver ut på mina skrivmaskiner och som jag aldrig någonsin skulle våga lagra elektroniskt är listorna över hur många skrivmaskiner jag äger.

Denna paranoida hållning har, som svar till de bekymrade medborgare som kontaktat mig, dock mycket lite med min rädsla för underrättelsetjänster som CIA  eller avlyssningsmyndigheter som NSA eller FRA att göra, utan beror helt och hållet på min ovilja att hamna i mer byråkratiskt krångel med den lokala kontrollinstansen FRU.

Annons
Övrigt | Publicerad 21 juli 2014 23.18

Att åka bil till Skåne. Sett ur en fyraårings synvinkel.

Son: Men hur mycket länge är det kvar då?

Pappa: (Omotiverat trött i tonen) Det är ganska långt. Du kan sova en stund eller nåt.

(Efter minst en timme.)

Son: Men är vi framme nu då?

Pappa: Nej. Tyst nu.

(Tystnad. Jättejättejättemegalång tystnad.)

Son: (Efter helt sjukt lång tid) Men är vi framme NU då?

Pappa: Nej.

Son: (Alldeles gudomligt tålmodigt.) Men hur mycket länge ska vi åka dit då?

Pappa: Ganska länge.

(Minst två timmars tystnad)

Son: Men pappa! Hur mycket länge ska vi åka dit då?

Pappa: (Dunkar huvudet i ratten. Helt onödigt.) Men herregu…det tar ungefär sex och en halv timme! Sex och en halv timme tar det!

(Minst tre timmars tystnad)

Son: Hur mycket länge är det då?

Pappa: (Masserar tinningarna.) Det är…alltså…ja, vafan. Det är skitlänge. Du behöver inte fråga igen på en stund.

(Tystnad i en jättejättejättelång stund.)

Son: Är vi framme nuuu då?

Pappa: Nej.

(Tystnad i sex timmar. Minst.)

Son: Är vi FRAMME nu då?

Pappa: Nej.

Son: Men ÄR vi framme nu då?

Pappa: Nej.

(Tystnad i sex år och sex veckor och sex dagar och sex timmar. Minst.)

Son: Men är vi framme nu DÅ?

Pappa: (Helt fullständigt totalt på alla sätt omotiverat vredesutbrott) NEJ! NEEEJ! VI ÄR INTE FRAMME ÄN!!!

(Tystnad. Vanliga sorten.)

Son: Men varför stannar vi då?

Pappa: (Jättejättejätteonödigt lång suck) Vi är vid soprummet. I byggnaden bredvid vårt hus. Vi har kört 50 meter. Vi har suttit i bilen i mindre än en minut.

(Tystnad.)

Son: (Med oändligt tålamod.) Men hur mycket länge är det kvar då?

Annons
Övrigt | Publicerad 20 juli 2014 22.24

Falling down

Små barn somnar faktiskt vid matbordet hela tiden. Det är bara att Youtuba. Över hela världen, stup i kvarten, tusentals ungar som bara somnar rakt i tallriken med ansiktet rätt ner i maten. Pang bara. Det är inget att skämmas för. Det kan hända vem som helst. När man är trött så är man trött, så är det bara.

Och det här var svintidigt på morgonen. Klockan var typ halv sex. Vi hade precis stigit upp, min dotter och jag.

Och visst, just den HÄR gången var det jag som somnade och hon som blev sur för att jag välte ut all mat på golvet.

Men det hade precis lika gärna kunnat vara hon. Precis exakt lika gärna.

Enda anledningen till att inte Youtube är fullt av föräldrar som sover i yoghurttallrikar är att 11 månader gamla barn fan är svindåliga på att filma med mobiltelefoner.

Annons
Övrigt | Publicerad 19 juli 2014 23.08

”People who do 3 hours of gardening a week actually live longer. It’s a fact.” – Joe Caputo

Jag ville bara göra det lite trevligt. Det är faktiskt inget brott att bara vilja göra det lite trevligt.

Så ja, jag planterade lite blommor. Det gjorde jag. Och några såna där små bonsaibuskar. Och några träd. De stora, alltså, som heter ”pine tree” och inte de där snålträden som bara heter ”tree”. För sån är jag. Jag snålar inte. Och så satte jag dit några fontäner. Och så fick jag lite feeling så jag arrangerade blommorna i ett väldigt harmoniskt mönster runt mitt Panorama Tower för att jag ville att det skulle se lite fint ut när parkbesökarna skulle upp och njuta av utsikten. För jag vill inte att det bara ska kännas som att de blir runtfösta som boskap och blåsta på pengar när de kommer hit, jag vill att det här ska vara en helhetsupplevelse. Jag vill att de ska åka hem och berätta för sina vänner att det här, det var höjdpunkten på hela deras semester. Att hit vill de åka tillbaka nästa år. Fattar ni? Jag vill inte att allt ska handla om siffror. Jag vill att det ska betyda något också. I hjärtat.

Och nä, visst, man tjänar inte mer pengar i Rollercoaster Tycoon för att man planterar blommor och träd och bygger fontäner men jag vill faktiskt att det ska vara trevligt också. Det är faktiskt inget brott att vilja göra det lite trevligt. Allt kan faktiskt inte vara glassbarer och milkshakestånd.

Men, ja.

Sen råkade alltså min fru få syn på min telefon och så frågade hon om det var det HÄR jag hade gjort i tre timmar när jag sa att jag var tvungen att svara på lite mejl, och nu ska det här tydligen sättas i proportion till att jag sa ”men vafan det är ju ändå snart höst!” när hon försökte få mig att hjälpa till med att lägga nya plattor på balkongen igår.

Övrigt | Publicerad 18 juli 2014 22.54

Bloggen inställd på grund av orsak

Fredagskvällen är temporärt uppskjuten eftersom min fru och jag hade planer på att rensa ut en av våra garderober och flytta ner grejer därifrån i källaren för att på så sätt göra plats för mer förvaring i lägenheten.

Det borde ha varit klart på en timme.

Men nu hittade jag en tröja och en klänning längst in i garderoben som det fortfarande satt prislappar på. Och jag gjorde väl möjligen en lite onödigt stor grej av det. För sen gick min fru ner i källarförrådet och hittade tre skrivmaskiner som jag har köpt på Blocket och fått hemskickade och som jag fortfarande inte har packat upp ur lådorna.

Så nu kommer vi med all sannolikhet ägna resten av kvällen åt att diskutera vem i det här hemmet som egentligen har mest ”problem”.