Så jag äter ost.
Innan jag gjorde det så blev jag utskälld av en 2,5-åring. Han fick en leksakskassaapparat i julklapp. Den ser ut så här.
Det medföljde en rejäl hög plastmynt i olika storlekar när man öppnade paketet. De ser ut så här.
Plastmynten ska, som varje rimligt förnuftig person begriper, stoppas i lådan med för nämnda mynt avsedda fack som trycks ut ur leksakskassaapparaten när man trycker på knappen där det står ”open”. Tyvärr är det inte precis där något barn i hela universum som får just den här leksakskassaapparaten NÅGONSIN kommer stoppa ett enda av de för ändamålet avsedda plastmynten.
Detta beror på att leksakskassaapparaten även är utrustad med ett litet leksaksvaruband till vänster. Med en liten leksaksvaruavdelare som går att dra fram och tillbaka. Och för att man ska kunna dra leksaksvaruavdelaren fram och tillbaka så finns det en tunn springa längs hela vänstersidan av leksakskassaapparaten.
Så om man vänder på leksakskassaapparaten så ser den ut så här.
Och om ni undrar hur många procent av de 2,5-åringar som blir presenterade för alternativen: A) Stoppa plastmynten i lådan längst upp till höger i bild som uppenbart är konstruerad för just plastmyntsistoppande, eller B) Stoppa plastmynten i den här konstiga springan så att de hamnar inuti leksakskassaapparaten och sedan inte går att få ut igen utan hjälp av den nationella jävla insatsstyrkan, och sedan väljer alternativ A, så är svaret 0 procent.
N-o-l-l jävla procent av de tillfrågade 2,5-åringarna väljer alternativ A.
Så efter att min son och jag haft en 20 minuter lång diskussion om vems fel det här egentligen var så enades vi om att det var mitt.
Och efter att jag försökt få ut alla mynten genom att sticka in en matkniv i springan (den som lärde mig att det skulle funka på spargrisar när jag var liten kan för övrigt dra åt helvete) insåg jag att det enda sättet att få ut alla mynten igen var att skruva isär hela leksakskassaapparaten.
Vilket förstås hade varit ganska enkelt om inte just den här leksakskassaapparaten tillverkats i Helvetet och förseglats av Djävulen själv med Ondskans Sigill enbart i syfte att splittra familjer och krossa varje rationell småbarnsförälders vilja att leva.
För det första är skruvarna på baksidan av den här skiten nämligen så små att dess primära användningsområde i vanliga fall lär vara att skruva ihop trasiga atomer. För det andra är de nedsänkta så djupt i plasten att man inte kommer ner med skruvmejseln utan att handtaget tar i.
Så det jag till slut fick göra var att ta loss själva metalldelen av mejseln från handtaget, tejpa fast den på en ätpinne, och sedan sänka ner mejseln i plasten och snurra på ätpinnen tills jag skruvat ut alla skruvarna.
De var åtta stycken till antalet.
Och när jag äntligen gjort det, tagit ut alla leksakspengarna och skruvat ihop hela leksakskassaapparaten igen, så gick min fru förbi och frågade vad jag gjorde. Och då förklarade jag. Och då såg hon inte imponerad ut. Och då påpekade jag exakt vad jag hade gjort här i detalj igen. Och då klappade hon mig på huvudet och sa ”mmm, verkligen, det är det här Ocean’s 11 borde ha handlat om egentligen”.
Men det kändes inte som att hon menade det.
Och sen kom min son tillbaka med leksakskassaapparaten och var arg igen för att han hade stoppat något annat skit i den där förbannade springan som han nu inte kunde få ut. Och först trodde jag att det var fler av de där leksaksmynten. Och sen när jag skulle skruva isär leksakskassaapparaten så insåg jag att det inte alls var det han hade stoppat in där.
Det var metalldelen av skruvmejseln.
Så då väntade jag tills han hade somnat och sen tog jag de här två bilderna av leksakskassaapparaten för att vi skulle minnas det här tillfället när han blir äldre och sen tog jag ner leksakskassaapparaten i källaren och slog sönder hela jävla skiten med en hammare av normalstorlek.
Och nu äter jag ost.
ost förstår alltid!
Det fungerar visst med en kniv i spargrisen.
Sayo: Ja.
Håkan: NEJ!
Ost never sleeps.
Sicka kassa grejer, då! (Göteborg was here!)
Om Oceans 14 inte plockar det här upplägget är de galna. GALNA!
Tur att du har din ost.
Åh vad jag skrattade.
På vår fåniga leksakskassaapparat så låter det dessutom helt förfärligt när man drar saker i den där kreditkortsspringan. HELT förfärligt. Ljudet är icke-reglerbart i styrka eller omfattning. Och att ta bort batterierna är förknippat med sådana där skruvmejsel-på-ätpinne-aktiga åtgärder.
Så vi slog sönder skiten utan att ens försöka laga den.
Men å andra sidan fick vi ingen ost.
Mejselhuvud på ätpinne – det är fuckin’ McGyver!
Och ost är alltid din vän.
låter lite som giraffhistorien igen
Min dotter valde alternativ A…
Fredrik: Bara du som har/hade fel teknik
Var ett utmärkt sätt att utöka månadspengen när föräldrarna har en stor spargris där dom sparade alla småpengar.
Var ett riktigt roligt inlägg.. Kommer bli svårt att gå och sova nu för jag kan inte sluta skratta.
Ätpinne alltså? Ja, det gäller att tänka utanför (kassa)lådan.
Imponerande tålamod Fredrik, vi andra som inte är McGyver hade ryckt på axlarna o tyckt: synd pengarna borta och ätit ost direkt istället. Tufft att vara McGyver eller hur?
Det går även att trycka ner pengar, plusplus och annat smått i springan vid rullbandet på min dotters kassaapparat. Plusplus är dyrare än hela kassaapparaten. Pust, alltså borde jag försöka få ut dem. Tack för tips om skruvmejseltrickset. Och all skön läsning!
Visst funkar kniven fråga om att vinkla kniven rätt typ som när man skall skära den perfekta bit ost
Så fantastisk skönt att veta att det finns någon annan som också kan pressas hela vägen fram till hammare…….. Jag svär att folk som tillverkar sådana leksaker gör det bara för att köra en till vansinne!
En platt tång var inget alternativ?
ÅH vad jag är glad att jag hittade din blogg. Jag åt nyss en godis (som borde vara MJUK) men den var så jävla stenhård så en gammal lagning gick sönder (kindtand) och nu är jag så himla arg. Men din blogg gör mig lite gladare. Det är skönt att veta att det inte bara är jag som har det svårt. Jag kan förresten inte sova heller för att jag är gravid i 39:e veckan. Skönt att få gnälla av sig lite.
TACK
Äntligen, äntligen är ”kassa apparat” precis rätt
Andreas: Du är en platt tång!
Jag kan rekommendera skruvmejselset från Clas Olsson för en tjuga. Minsta kryssmejseln funkar bra på en identisk kassapparat här hemma.
Inga mynt inuti vår, men jag har å andra sidan bara en 1,5- och en fyraåring hemma. Det kommer väl. Störigast tycker jag är att de största mynten inte riktigt får plats i något fack. Och ljuden.
Var glad att den där plastgrejen inte var svetsad istället för skruvad. Och skruvarna var bara ditgjutna. Då hade du fortfarande pillat med den s***ns leksaken och varit ÄNNU ARGARE! Det du! Leksakskonstruktörer är från helvetet, egentligen. Om du inte visste det….
Just nu ångrar jag att jag för en sådär 8 år sen slog sönder min sons pussel med en kötthammare. Det där vi hade köpt på Mallorca för att det var så himla kul att det lät som t ex en ko när man la kobiten på rätt plats. Problemet var bara att när väl pusslet hade satt igång att råma och skälla och jama och gnägga så blev det aldrig tyst mer. Ja, just nu ångrar jag det, för hade jag kvar det hade jag skickat det till dig. Tror du hade uppskattat det.
Går alldeles utmärkt att plocka ut pengar ur spargrisen med en matkniv.
Å andra sidan, lyckas man inte med det kanske man inte ska skruva isär saker heller!
REx: tänkte just detsamma. Särskrivare världen över jublar!
HAH! Du hade inte tänkt på det helt enkelt. Du kan va McGruber Fredrik!
Vem av era närstående presentköpare vet inte att man inte köper såna där avancerade plastprylar till barn?
de slutar alltid som plastsplitter i källaren.
Andreas: Bara för att du har hus och har plattänger liggandes precis jävla överallt. DU KAN VARA VAD DET NU VAR!
plattänger?
Nu tror jag ju faktiskt att Andreas syftade på någon slags flacktång och inte att du skulle börja fixa håret.
Tack Jacke, men ingen fara. Fredrik blir bara lite upprörd när han blir påmind om sina begränsningar
MacGruber: http://www.youtube.com/watch?v=4xdqgzNNHn0
Jag känner igen den där… Den är ond. Och självklart ska det tryckas frenetiskt på ALLA knappar så man snart har audio-epileptiska anfall i en vecka. Den är även förärad med en liten mikronfon, så det gärna ska galas i. Det där rassliga ljudet med diskant på högläge, som blir efter att småfolk tryckt i åtskilliga mängder barnsaliv i apparaten. GAAAAH!!
Du skriver detta som om du förväntar dig ”rimligt förnuft” av en 2.5-åring? Som dessutom har dig till far?
Okej.
Men om vi lämnar det som uppenbart inte går att åtgärda, så kan man sno batterierna ur helvetesleksaker eller åtminstone dämpa dem med tejp innanför/över ljudkällan.
Samt vägra meksupport vid användarfel, låt morsan ta det. Så får du en underhållande krönika att skriva om hennes psykbryt istället, medan du äter ost.
Sen kan du baka en sockerkaka till kaffet istället nån gång och få pluspoäng av alla i familjen, det är betydligt mer vilsamt än att fiska i kassapparater.
Nu är det så att jag har undrat rätt länge vart våra plastmynt -till en likadan leksak som eran- har tagit vägen. Och när jag går och skakar på 3-åringens kassaapparat med varubandet from hell så skramlar det! Älskar att exakt samma sak har hänt här hemma. Youre not alone. Kunde ju kännas bra att veta.
Moahahahahahahaha..*host*..!!
Jag garvar ihjäl mig lite här.
Fantastiskt bra skrivet, en träffande beskrivning av many many more toys to come.