Stol och liten

En grej man ofta glömmer med förskolor är att allt på förskolor är anpassat för väldigt små människor. En annan grej man ofta glömmer är att jag inte direkt är en liten människa.

Så en jobbig detalj med att vara närmare 190 centimeter lång och någonstans strax under tresiffrigt tung och gå på infoträff på förskolan är när man kommer lite för sent till den, och alla andra föräldrar liksom tystnar och vänder sig om och tittar på en, och man inser att man nu inte bara måste tränga sig förbi den personal som står längst fram i lokalen och pratar och sedan klättra förbi alla föräldrar för att komma till en ledig plats.

Platsen består dessutom av en trästol dimensionerad för en fyraåring.

Så här, för att vara exakt:

Och så här, för att vara exakt, beskrev min fru i efterhand den exakta upplevelsen av att se mig försöka sätta mig i den (komplett med övriga föräldrars och förskolepersonals reaktioner).