Annons

Fredrik Backman
Läs Fredrik Backmans roligaste och allra bästa bloggposter. Här skrev Fredrik Backman sina roligaste texter under tiden han bloggade för Café.se.

 

Stone by stone. A castle is built.

I telefon.

Jag: Jag måste ställa in lunchen idag. Grabben är sjuk.

God vän: Aj fan. Så det är vab på gång alltså?

Jag: Ja. Typ.

God vän: Vad gör ni då?

Jag: Konstruerar ett fort.

God vän: Vad betyder det?

Jag: Vafan du vet väl vad ett fort är?

God vän: Alltså…vadå? Av täcken och stolar och sånt?

Jag: Visst, om jag ska förklara det på amatörnivå. Visst.

God vän: Så ni bygger en koja?

Jag: Vi konstruerar ett fort.

God vän: Varför säger du inte bara ”koja” så att man fattar?

Jag: Det är såna som du som tar hantverksstoltheten ur fortkonstruktionsbranschen, vet du det?

God vän: Åååkej. Blir det bra då?

Jag: Vilket?

God vän: Fortet.

Jag: Så in i helvete bra ska du veta. Förutom att grabben klättrade på det i början så att det rasade. Men det är lugnt nu för jag byggde upp det igen och förstärkte fundamenten

God vän: Det är kanske inget jättebra fort om det inte tål att klättras på va?

Jag: Du är ingen jättebra vän. Har du tänkt på det?

God vän: Okej. Whatever. Men ingen lunch alltså?

Jag: Nej.

God vän: Får du bygga kojor när du vabbar förresten?

Jag: Va?

God vän: Är inte det typ arbete? Man får väl inte jobba när man vabbar?

Jag: Det hade ju bara varit jobb om jag typ jobbat som fortkonstruktör i vanliga fall.

God vän: Ja. Kanske. Men du kanske kan få rut-avdrag om du hyr in en professionell kojbyggare?

Jag: Fortkonstruktör. Och i så fall är det rot-avdrag.

God vän: Keep telling yourself that.

Jag: Vänta lite, jag har ett samtal på andra linjen.

God vän: Va?

(Knapptryckande)

(Tystnad)

Jag: Hallå?

God vän: Hallå?

Jag: Vänta lite. Skit också.

God vän: Hallå?

(Knapptryckande)

(Tystnad)

Fru: Hallå?

Jag: Åh, hej älskling! Jag hade ett samtal på andra linjen bara.

Fru: Hur går det?

Jag: Med telefonsamtalet på andra linjen?

Fru: (En aning avvaktande) Mmm, det är ju jätteintressant verkligen, älskling. Fast jag tänkte kanske lite mer på hur det går för dig och vårt…barn.

Jag: Ja! Jo! Vabbandet ja! Det går bra, tack.

Fru: Vad gör ni?

Jag: Konstruerar ett fort.

Fru: (Suckar) Du menar att ni bygger en koja?

Jag: Nu lägger jag på.

Fru: (Onödigt lång utandning) Men allting är bra i alla fall? Mår han bättre eller?

Jag: Vem?

(Ganska spänd tystnad)

Fru: (Ganska pedagogiskt) Varför är du hemma idag, älskling?

Jag: Jag vabbar.

Fru: Just det. Och vem är det som är sjuk om du vabbar?

Jag: Vårt…barn?

Fru: (Inte så pedagogiskt) Och hur MÅR vårt barn?

Jag: Jaha, du menar honom. Jo men vad fan. Han mår bra.

(En smula mer eftertänksam tystnad)

Fru: Han sover, eller hur?

Jag: Ja. Han har sovit i typ tre timmar.

Fru: Var då?

Jag: I sin säng.

Fru: Så när du sa ”vi bygger en koja” så menade du egentligen…

Jag: Fort! Vi konstruerar ett f-o-r-t!

Fru: Du sitter inne i kojan just nu och pratar i telefon va?

(Tystnad av mer distinkt typ)

Jag: Jag har ett samtal på andra linjen.

Fru: Hur mycket cheesecake finns det kvar?

(Tystnad)

(Lång serie ganska hårda knapptryckningar)

God vän: Hallå?

Jag: Hallå?

God vän: Vad håller du på med?

Jag: (Eventuellt oproportionerligt aggressivt) DU! Jag äter cheesecake i mitt fort och jag behöver FAN INTE FÖRSVARA DET FÖR NÅGON!!!

Dela (525)
Tweeta
 


DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Laddar