Fru: Vad gör du?
Jag: Jag skriver.
Fru: (Med den jätteonödigt skeptiska rösten.) Mmm. Jag ser det.
Jag: Det är inget konstigt med att jag skriver.
Fru: (Inte alls med rösten som betyder ”absolut inte”) Absolut inte.
Jag: Jag jobbar med att skriva.
Fru: Mmm.
Jag: Jag får betalt för det här.
Fru: Mmm. Fast normalt sett så brukar du skriva på en dator. Eller på en skrivmaskin. Eller på din mobil.
Jag: (Harklar mig. För att jag har något i halsen. Inte för att vinna tid. Eller så är det kanske för att jag har fått tid i halsen. Så kan det vara. Det kan inte hon veta. Inte ni heller. Jag tänker inte acceptera att ni sitter här och förhör mig!)
Fru: (Med den jätteonödigt insininuerande tonen.) Och just nu skriver du…för hand.
Jag: Ja.
Fru: I en ny skrivbok.
Jag: Ja.
Fru: (Massa onödiga grejer. Känslor och toner och röster och allt möjligt.) Du har skrivit för hand ganska mycket på sistone.
Jag: (Inte med ett dugg undvikande av ögonkontakt eller så.) Det är en grej jag har börjat med. Det är avkopplande.
Fru: Mmm.
Jag: (Harklar mig)
Fru: Skulle du säga att det här är en ny besatthet för dig?
Jag: Jag skulle kanske säga att det är ett nytt ”intresse”.
Fru: Som ditt ”intresse” för kepsar och skrivmaskiner?
Jag: Du behöver inte göra sådär stora luftcitationstecken.
Fru: (Håller upp handflatorna. Onödigt.) Jag bara undrar. Om ditt intresse för kepsar och skrivmaskiner är 10, då skulle du säga att det här är…ungefär?
Jag: Alltså, det här är inte alls på den nivån.
Fru: (Nickar lite onödigt länge) Men bara så att jag och barnen kan förbereda oss lite mentalt: Det här kommer att betyda att du kommer börja samla på pennor?
Jag: (Eventuellt lite onödigt defensivt) Det behöver det inte ALLS betyda!
Fru: Du får samla på vad du vill älskling, det vet du, men jag kanske måste börja se över våra förvaringsbehov. Kommer de här pennorna komma i askar och lådor och så?
Jag: Jag har inte börjat samla på pennor!
Fru: (Nickar mot min dator) Har du något emot att jag kollar lite i din internethistorik?
Jag: Jag har börjat skriva lite för hand bara det är fan inget brott!!!
Fru: (Kisar mot mig. Ingenting bra kommer ur det.)
Jag: Lägg av.
Fru: Du har köpt tre ”jättespeciella” pennor redan på Tradera, eller hur?
Jag: NEJ!!! Och jag tar faktiskt ganska illa upp av att du sitter här och INSINU…
Fru: Har du köpt fler än tre?
Jag: Nu får du mig att låta som han som samlar på dockor i Heroes eller vad han nu håller på med.
Fru: Va?
Jag: (Eventuellt lite uppjagad) Eller vad fan det nu är! Det är väl nån som har ett helt rum fullt av dockor i Heroes! Eller så är inte det i Heroes men VAD FAN! Du får mig att låta som en himla Kanal 5-dokumentär!
Fru: (Klappar mig på huvudet) Du får samla på vad du vill, älskling. Jag vill bara att du ska erkänna att du kanske har ett…problem.
Jag: JAG HAR INGET PROBLEM!!!
Fru: Du har tjugo kepsar i vår lägenhet, som jag vet om. Det står jag vet inte hur många skrivmaskiner i vårt förråd som du har sagt att du ska flytta till Shurgard. Jag vet inte ens hur det ser ut på ditt kontor. Och du har precis blivit väldigt, väldigt intresserad av att skriva saker för hand och köpt tre pennor på Tradera.
Jag: HUR SKULLE DU KUNNA VETA DET?
Fru: För att jag känner dig.
Jag: (Möjligen inte med ett jätteövertygande argument) Jaha!
Fru: Ja.
Jag: Jaha!!! Men jag har bara köpt TVÅ pennor på Tradera!
(Tystnad)
Jag: Så du…känner inte mig alls.
Fru: (Nickar jätteonödigt jättelänge) Behöver vi ringa Shurgard igen?
Jag: Nej.
Fru: Säker?
Jag: Ja
Fru: Och om jag tittar i din internethistorik så kommer ja…
Jag: Eventuellt upptäcka att jag har blivit LITE intresserad av anteckningsböcker också men jag kan förmodligen sluta när jag vill!
(Tystnad)
Jag: Mitt PROBLEM är att jag inte har en walk in closet.
Fru: (Börjar massera tinningarna. Jätteonödigt.) Nu vet jag inte riktigt om jag ska vara mest orolig över hur mycket tid du lägger på Tradera eller om jag ska be dig avfölja Khloé Kardashian på Instagram.
Jag: Okej! OKEJ! Du känner mig väl då!