På middag hos goda vänner.
Värdinnan: Maten är snart klar, förlåt att ni har fått vänta. Ni måste vara jättehungriga!
Min fru: Nejnej, det är lugnt. Oroa dig inte för oss.
Värdinnan: (Tittar på mig) Men DU måste ju vara hungrig nu!
Min fru: Ingen fara. Han har för-ätit.
Värdinnan: Han har…vadå?
Jag: För-ätit. Jag äter alltid middag innan vi ska gå hem till någon på middag. Det är en regel som Neda har infört. Idag åt jag salamitortillas.
Värdinnan: (Tittar på min fru) Jag förstår inte.
Min fru: (Rycker på axlarna) Det går inte att ha honom i möblerade rum när han är hungrig.
Jag: Äh, jag blir lite grinig när mitt blodsocker faller bara. Det är ingen stor grej.
Min fru: (Tittar skeptiskt på mig) Det är som att försöka kontrollera en jättepanda på crack i närheten av en snacksbuffé, det är vad det är.
Jag: Taskigt sagt.
Värdinnan: (Skrattar nervöst) Men SÅ farligt är det väl ändå inte?
Min fru: Tro mig, Fredrik är den enda jag vet som helt ensam kan attackera en chipsskål i flock.
Jag: Så farligt är det faktiskt inte!
Min fru: (Himlar med ögonen) Måste vi verkligen gå igenom historian om Johans och Saras middag, när du började b-r-å-k-a med folk som försökte komma åt lantchipsen?
Jag: Gjorde jag ju inte. Jag sa åt dem att…du vet…hitta sin egen jävla skål bara.
Min fru: Du morrade åt dem!
Jag: Jag HARKLADE mig lite DEMONSTRATIVT!
(Tystnad)
Min fru: (Nickar vänligt mot värdinnan) Så det är i alla fall därför Fredrik för-äter när vi ska bort nuförtiden.
Värdinnan: (Tittar tveksamt på mig) Vi har salta pinnar…
Jag: Hade jag varit några år yngre och singel så hade inte en enda av de pinnarna gått säker, lita på det.
Värdinnan: (Tittar på min fru, ler ansträngt) Vad…trevligt.
Min fru: (Rycker på axlarna) Du oroar dig för att din man ska bli packad på firmafesten och vara otrogen med receptionisten. Jag oroar mig för att min ska fyllebryta sig in i en korvbutik och hittas död av en hjärtinfarkt ovanpå chorizodisken. Varje äktenskap har sina egna problem liksom.
(Tystnad)
Jag: (Harklar mig) På tel om det: Är det där räksnittar där borta?
Det är de små sakerna som får ett äktenskap att fungera.
E förvånad att ni har umgänge alls efter detta eller funderar på vad för umgänge ni väljer.. hahahaha
Men ni e helt klart försköna du o frugan..
Min fru är precis likadan med blodsockret. Blir helt galen om man inte håller koll på henne. Eller så svimmar hon. Either way så blir det jobb för mig…
Du har just gett snickers-reklamen ett ansikte.
Måste erkänna att jag är åt samma håll – om jag mumlar att det börjar vara dags att äta så betyder det NU!
Fantastiskt!
Så fort jag har slutat skratta så kan jag bjuda hit er på middag. Med för-middag.
Blir ni bjudna fler gånger hos samma personer? Eller måste ni leta nya bekantskaper efter en middag?
Kungligt! Master teach me more:-)
Du är alldeles för bra för att skriva i någon annans tidning.
Hah! Jag trodde att jag och min kompis – som av en händelse kan kallas N – var de enda som tillämpade principen att för-äta. Bevisligen är vi inte ensamma om det, och det känns bra!
Dock så har vi inget blodsockerfall från helvetet att skylla på, vi gillar bara att bli mätta. Och jävligt fulla.
Haha underbart skrivet!