Fredrik Backman
Läs Fredrik Backmans roligaste och allra bästa bloggposter. Här skrev Fredrik Backman sina roligaste texter under tiden han bloggade för Café.se.
Annons

When the going gets tough

Fredrik Backman
Dela (115)
Tweeta
Annons

Okej.

Annons

För ett par dagar sedan skulle jag alltså sätta upp balkongbelysningen inför jul. Eftersom min son höll på och tjatade om att alla grannarna minsann hade satt upp sina belysningar. För de är ju minsann så himla duktiga. Grannarna. Varenda år. Redan i november. Minsann. För i det här kvarteret behöver vi ju tydligen inte ha respekt för hederliga svenska traditioner. Vi kan bara smälla upp våra lampor i vilka färger vi vill. När som helst bara.

Anarki.

Och barn är ju så jävla lättpåverkade, va. Ingen tänker ju på barnen, va. Och sen får förstås jag ta hela skiten som vanligt för att barnen ifråga råkar bo hos mig. Den sortens konsekvenser behöver ju inte grannarna tänka på, va. De kan ju sitta där i skenet av sina lampor och götta sig bara, helt bekymmersfritt.

Så går det när samhället får styras av individualism, va. När alla bara tänker på sig själva. Då är det som vanligt JAG som drabbas.

Så, ja. I alla fall.

Min son tjatade och jag gav upp och lovade att jag skulle sätta upp lamporna.

Men sen gjorde jag givetvis det som varje ansvarsfull förälder hade gjort i den situationen: Jag mutade min son med glass tills han hade glömt bort alltihop. Och det köpte mig ett par dagar. Och sen såg väl min son ett glittrigt snöre eller så kom det väl ett nytt avsnitt av nån Skylander eller nåt eller vad det nu är som händer med barn när de glömmer bort grejer. Och så glömde han bort hela grejen.

Så, ja. Jag satte ju aldrig upp den där balkongbelysningen. Och det hade jag ju kanske kunnat skämmas för. Jag hade kanske kunnat gå runt och oroa mig för att grannarna skulle stå på sina balkonger och skratta åt mig. Det hade jag kunnat göra. Men vet ni vad som hände då? Va? Vet ni vad som hände nu i eftermiddags? Det blev strömavbrott i hela kvarteret, det var vad som hände!

Kolsvart i hela kvarteret.

På. Varenda. Balkong.

Och vem tror ni stod på sin balkong och skrattade då?

Va? Va?

Det var det jag som gjorde. Så bara så ni vet. Oj vad jag skrattade. Jag stod på balkongen och fick hålla mig i skärpet så mycket jag skrattade, ska ni veta.

Eller, ja. Sen kom visserligen strömmen tillbaka, och då hade jag ätit upp all vår glass så att den inte skulle förstöras i strömavbrottet. Det var en akutåtgärd. Som när larmet går i Vita Huset och sex dussin Secret Service-kostymer dundrar in och vrålar ”LOCKDOWN! LOCKDOWN!” och släpar ner presidenten i skyddsrummet. Så var det. Fast med glass.

Och nu har strömmen kommit tillbaka.

Och nu har jag ingen glass att muta min son med.

Så nu måste jag gå ut och sätta upp balkongsbelysningajäveln.


Dela (115)
Tweeta
Annons
Annons
Annons

Laddar