Jag är inte helt på det klara med exakt vad det är än. Men det består alltså av två av mina favoritord i hela världen: ”Bacon” och ”marmelad”. Exakt vad det innehåller har jag inte riktigt fattat, mer än att det är jävligt mycket bacon i det då. Och det känner jag ju är en tillräckligt bra grundförutsättning för att inte hänga upp sig så mycket på övriga detaljer. Konsistensen är egentligen lite mer av ett baconsmör än en baconmarmelad helt spontant. Jag tänker mig att jag ska ha det på en rostad macka. Och att jag kanske ska smälta det lite försiktigt i en stekpanna, och sedan steka köttfärs i det. Och att jag ska äta det med olika sorters ost.
Ja. Ni vet. Så fort min fru har åkt hemifrån alltså. Just nu diskuterar vi om jag ens ska få förvara det i hushållets gemensamma kyl eller inte. (Det lutar åt ”inte”, det är känslan just nu.)
För er som undrar var jag har fått det ifrån så har det tillverkats av formidabla kolesterolpoeten Margit Richert, som har Twitter här och blogg här (jag rekommenderar särskilt att ni scrollar ner till skink- och kantarellmackan).
Återkommer med recension när, ni vet.
Hon måste ju åka hemifrån förr eller senare liksom.