Men min fru och jag har varit upptagna med en diskussion om vad som rimligen borde ha längst livslängd: En tv eller väggfärgen i vårt vardagsrum.
Glasklara förutsättningar, givetvis. Vår tv är fem år gammal. Väggfärgen i vårt vardagsrum är 11 månader gammal.
De vinnande argumenten var: ”Man kan faktiskt inte bara byta varje gång man tröttnar!”, ”Men gud jag orkar inte det är alldeles för mycket jobb!”, ”Den är ju inte ens det minsta sliten!” och ”Vadå? Den funkar väl? Det är väl det viktigaste?”.
Och hon vann.
Just nu brottas jag med den eviga metafysiska frågan om jag ska ge upp och bara betala målaren, eller göra skiten själv och lägga pengarna på en kurs i debatteknik.