Min fru, som har varit ute och ”gjort ärenden” hela dagen, sitter med vår son i knät. Jag, som varit hemma och viftat med en röd vante med en pingla i framför en entertainmentkräsen 14-veckors bebis i åtta timmar, har satt mig framför datorn.
Min fru: Hahaha, kolla på Nicholas!
Jag: Mmm…
Min fru: Men KOLLA då!
Jag: Men jag har inte GJORT annat än kollat på den där ungen hela dagen idag! Nu behöver jag jobba!
Min fru: (Lutar sig fram och tittar på skärmen) Jobbar? Verkligen? Det ser mer ut som att du läser bloggar.
Jag: (Harklar mig) Det är en del av mitt jobb…
Min fru: (Tittar mycket allvarligt på vår son och talar med överdrivet pedagogisk lekskolefrökenröst) Mmm, kom ihåg det Nicholas, när din psykolog frågar dig när du är vuxen varför du och din pappa aldrig fick någon nära relation. Då ska du svara ”för att jag hade ingen blogg!”
Jag: Herregud. Är det där verkligen nödvändigt?
Min fru: (Överdrivet teatraliskt) Ja. Jag tycker faktiskt det. Jag tycker att du behöver förstå konsekvenserna av de val du gör i livet.
(Uppgiven tystnad)
Min fru: Vad är det för blogg du läser förresten?
Jag: Jonas Crambys.
Min fru: Åh! Är det han den roliga på Café?
(Sårad tystnad)
Jag: Mmm. Exakt. Det är han den ROLIGA på Café.
Min fru: Men blev du sur nu eller?
Jag: Nejnej. Inte alls. Det är ju alltid roligt att få känna sig uppskattad. Eller inte.
(Tystnad. Min fru tittar på vår son och gör en inte alls speciellt diskret imitation av en person som spelar fiol.)
Jag: Jättekul. Verkligen jättekul.
Min fru: Åh? Förlåt, jag visste inte att du lyssnade. Var inte du upptagen med att läsa bloggar?
Jag: Mmm.
Min fru: Vad skriver Cramby då?
Jag: Han har testat aktiviteter som man kan göra med sitt barn när man är pappaledig.
Min fru: Åh! Har han??? Det borde fler pappor göra! Du tar aldrig med Nicholas någonstans!
Jag: Inte sant. Vi var på 7-Eleven och köpte snus senast idag faktiskt.
Min fru: Men jag menar RIKTIGA saker! Såna som han LÄR sig något av!
Jag: Han är 14 veckor gammal. Vad ska jag lära honom? Gångertabellen?
Min fru: Var går Cramby med sin dotter?
Jag: De har varit på en massa olika museum tror jag.
Min fru: Åh, har han??? Gud vilken härlig pappa han är. Varför tar du aldrig med Nicholas på museum?
Jag: Därför att Nicholas är 14 veckor gammal. Såvida de inte har ett ”pingviner-som-blinkar-museum” så kommer han väl inte få så jävla mycket ut av att jag hasar runt honom bland en massa pensionärsutflykter från Ystad för att titta på några 400 år gamla teckningar, eller hur?
Min fru: (Suckar) Du fattar verkligen ingenting. Man tittar inte på konst, man u-p-p-l-e-v-e-r konst. Och det kan barn också göra. Du borde lyssna mer på den där Cramby faktiskt.
Jag: Mmm.
Min fru: Cramby verkar ju faktiskt BRY sig om sitt barn.
Jag: Mmm.
Min fru: Cramby sitter nog inte hemma och ignorerar sitt barn och väljer att läsa bloggar istället.
Jag: Mmm.
Min fru: Cramby håller nog int…
Jag: Nu går jag.
(Ljudet av mig som lämnar rummet. Ljudet av min fru som sätter sig vid datorn.)
Min fru: Och GUD vilka fina bilder Cramby tar av sin dotter!!! Du fotar ALDRIG Nicholas…
(Tystnad)
Min fru: Har du sett att han har BYGGT EN EGEN GRILL???