Det är ju inte det att man inte älskar att umgås med sina barn en hel söndag. Självklart inte. Det är ju helt fantastiskt att få umgås med sina barn en hel söndag.

Men idag var vi i en svinstor food court och där fick en av dem välja vad han ville äta till lunch. “Får jag välja vad som helst?” frågade han och såg sig storögt omkring. Och då sa jag “ja, vad som helst”. Och då nickade han och tänkte efter aslänge.

Och sen sa han: “Då vill jag ha pizza. Eller två kokta ägg.”

Det har ingenting med kärlek att göra.

Men det går faktiskt inte att ha en rationell diskussion med en människa som tycker att det är två likvärdiga alternativ.