Fredrik Backman

Fredrik Backman

Fredrik Backman

Fredrik Backman

Det som ingen annan får se

 |  Publicerad 2013-11-28 14:10  |  Lästid: 3 minuter

Jag skulle inte säga att vi är nära vänner. Absolut inte.

Men ni vet hur det är. Man snackar, liksom. Vi träffas inte så ofta men när vi väl gör det är det som att vi bara tar upp där vi slutade senast, om ni förstår. Det är den sortens relation vi har nu. Jag berättade om mina barn och hur den äldsta har fått någon jävla besatthet av att samla kottar och lägga dem i bakluckan när vi ska åka från förskolan. Och sen berättade jag om vilken jävla förhandling det kan vara varje gång man ska köra någonstans bara för att få honom att sitta still i sin stol och att det är därför man hittar dinosaurier och små gummisuperhjältar överallt när man lyfter loss bilstolen, men att jag skulle uppskatta om han inte berättade för min fru om alla glasspapper. Han skrattade och sa att han förstod. Det kändes bra. Jag sa “ja du vet, ungar alltså, man kan ju alltid muta dem med glass liksom”. Han nickade igen och sa att han “vet precis hur det är”. Frågade om jag hade tid att dricka kaffe. Jag sa ja. Vi snackade lite om fotbollen igår. Vi pratade lite om min nyfödda dotter, han frågade hur gammal hon är nu och jag berättade att hon är snart fyra månader och att hon har utvecklat den tveksamt funktionella superkraften att hela tiden sparka av sig en strumpa och en vante medan vi är ute och kör. Han nickade igenkännande. Frågade lite om nya bilen gick bra annars och jag sa att jag verkligen var jättenöjd med den, skönt med större bagageutrymme och sådär nu när vi har skaffat den där förbaskade syskonvagnen. Han berättade att hans barn är ju större nu så han slipper allt det där med vagnar men han minns hur det var, och sen pratade vi en stund om känslor och skolor och kompisar och hur varje ålder har sina egna välsignelser och sina egna problem. Hur man alltid oroar sig över något, hur barn kan konsumera hela ens känsloliv, och hur det kan stressa en. Jag drog ett skämt om att min läkare har sagt till mig att sluta stressa och att jag har lovat att göra det när barnen är gamla nog att flytta hemifrån, han skrattade också och frågade om det där med stressen var allvarligt och jag sa att äsch så farligt är det väl inte, men att min läkare har sagt till mig att sluta äta så mycket skräpmat. Han nickade och lovade att han inte skulle berätta det där om majonnäsen på ratten för någon.

Sen drog han bak förarstolen och satte foten i tre tomma Burger King-påsar.

Jag erkände att jag hade en period där när jag smygåt saker i bilen för att slippa sätta min fru i situationen där hon var tvungen att ljuga för min läkare. "She's on a need to know basis, liksom, för hennes egen skull", förklarade jag.

Han klappade mig på axeln och satte sig i förarstolen och stängde dörren och körde in i tvätthallen.

Jag skulle alltså inte säga att vi är nära vänner eller så.

Men killen på firman som rekondar vår bil en gång i halvåret vet mer om mitt liv vid det här laget än många av mina bästa vänner gör.

DSC_068927
Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 15:15