Eftermiddagar med N. (Ett oproportionerligt långt blogginlägg som jag verkligen inte rekommenderar att någon läser om det inte av akuta skäl föreligger extrem brist på annat internet.)

Jag: (Pekar på rosa post-it-lapp på mitt skrivbord) Vad är det här?

Min vän N: (Utan att lyfta blicken från sin dator och utan uppehåll i det konstanta knattrandet på tangenterna) En ajjööuujuu.

Jag: En vadförnåt i vadförnåt sa du nu?

Min vän N: (Djup suck. Fortfarande utan att lyfta blicken från datorn. Fortfarande utan minsta paus i vad det nu är han skriver.) Ett kvitto som etablerar en skuld.

Jag: Aaah. En "I owe you"!

Min vän N: (Utan blick. Utan paus.) Som sagt.

Jag: Jag trodde att det typ var något japanskt eller nåt sånt skit som du brukar hålla på med.

Min vän N: (Kort blick. Ingen paus.) Är texten på japanska?

Jag: Nej. Eller, jag läste inte lappen. Jag bara såg den och den såg för prydlig ut för att vara skriven av mig och det är bara du och jag här så jag tänkte att det var lika bra att fråga direkt.

Min vän N: (Trevar efter sina hörlurar)

Jag: "10 V styrplattebatteri". Vad betyder det?

Min vän N: (Kort paus. Ingen blick.) Vad skulle du chansa på att det betyder, om någon höll en pistol mot ditt huvud?

Jag: Att du har bytt batteri i min styrplatta till min dator.

Min vän N: (Paus. Blick.) Va?

Jag: Ja?

Min vän N: Nej.

Jag: Vad betyder det då?

Min vän N: Att jag har lånat ett batteri från styrplattan till din dator.

Jag: Åh. När då?

Min vän N: Jag var inne en kort sväng för några veckor sedan när du inte var här.

Jag: Ah. Och då lämnade du den här lappen?

Min vän N: (Återgår till sin dator.) Därav den tillhörande texten "(+1 rosa post it-lapp)".

Jag: Jag fattar inte.

Min vän N: Jag lånade en rosa post it-lapp från ditt rosa post-it-block för att skriva meddelandet på. Om det inte hade deklarerats hade skuldkvittot var ofullständigt.

Jag: Åh. Jag förstår.

(Min vän N sätter på sig hörlurar. Ganska lång tystnad följer.)

Min vän N: (Tar av sig hörlurarna. Ser frustrerad ut.) Vad är det nu? Varför ser du ut sådär?

Jag: När jag sa "jag förstår" så kan jag eventuellt ha menat "inte".

Min vän N: (Pauser. Blickar.)

Jag: Varför tog du inte bort lappen när du satte tillbaka batteriet?

Min vän N: Satte tillbaka batteriet?

Jag: Ja? Styrplattan funkar ju nu. Så du måste ju ha satt tillbaka batteriet innan jag fick syn på lappen.

Min vän N: (Ser mycket perplex ut. Det är ett ord.) Den har ju flera batterier.

Jag: Ja. Men du tog ju bort ett.

Min vän N: (Ser ut lite som jag antar att han skulle se ut om han såg någon försöka få upp polettlåset till en kundvagn på Ica Maxi genom att slumpässigt kasta mynt ner i vagnen.) Ja. Men det går ju fortfarande ström genom de övriga batterierna.

Jag: Vad fan snackar du om nu?

Min vän N: (Ser ut lite som om han vill skrika "nej...men ne...för helvet...HÄR! Där det är ett HÅL för MYNT! Du stoppar i dem hä...nej! Ge hit myntet nu så gör jag det åt dig. Herregud.") Om det sitter fyra batterier i styrplattan, och ett av dem är dött, så kan ju styrplattan fortfarande dra ström ur det kvarvarande.

Jag: Vafan. Vänta nu. Menar du nu att om jag har till exempel en fjärrkontroll hemma, och den har fyra batterier, och jag tar ut ett av dem och ersätter det med ett urladdat batteri. Då kommer fjärrkontrollen fortfarande FUNKA?

Min vän N: Vafan. Vänta nu. Menar du nu att du inte visste det?

Jag: You're blowing mitt jävla mind här, det är vad du gör.

Min vän N: (Masserar sina ögonlock) Otroligt.

Jag: Jag känner mig som Marty McFly. Du omkullkastar hela min jävla uppväxt här.

(Lång tystnad)

Jag: Men alltså, är du säker på det här? Det låter ju helt sjuuukt!

Min vän N: (Lång utandning. Tar upp sin telefon. Ringer någon. Av tonen att döma sin fru. Han har en speciellt ton när han pratar med henne. En trevlig ton. Ganska olik hans vanliga ton.) Ja, hej, det är jag. Mmm. Jag blir lite sen hem från kontoret idag.

(Det avlägsna surret av N:s fru som svarar något i andra änden)

Min vän N: (Ögonlocksmassagegrejen) Mmm. Men Fredrik är här, och han har precis fått reda på att man kan byta ut ett av flera laddade batterier i en fjärrkontroll mot ett urladdat batteri, utan att fjärrkontrollen för den sakens skull slutar fungera.

(N:s fru som svarar något)

Min vän N: Mmm. Jag vet inte. Inte jättelång tid, hoppas jag. Men han ser ut som han gjorde den där gången när han hade köpt sin nya MacBook Air och jag berättade att han inte behöver stänga av den, utan att det räcker att stänga locket. Att det är det den är byggd för.

Jag: Va?

Min vän N: (I telefon) Förlåt, han pratar här, vänta ett ögonblick är du snäll. (Till mig) Vad är det, Fredrik?

Jag: Var det på allvar? Att man bara kan stänga locket på MacBooken? Var på det allvar? På riktigt?

Min vän N: (I telefon) Han har hakat upp sig nu. Får jag ringa upp dig lite senare?

Jag: JAG TRODDE ATT DU SKÄMTADE OM DET!