Et tu, Brute?

Min vän A och jag (som båda är gifta) är hemma i vår vän P:s nya bostad för första gången, eftersom han precis flyttat ihop med sin flickvän.

P: Jaha, så här ser det ut. Vill ni ha bärs eller?

A: (Går runt med sin mobiltelefon och fotar i köket) Mmm. Strax. 

Jag: (Fotar vardagsrumsbordet och försöker fånga ljusinsläppet från fönstren ut mot balkongen) Jag tar skitgärna en öl. Ska bara...du vet.

P: (Betraktar oss i kall tystnad en lång stund, harklar sig, ser mycket skeptisk ut.) Okej. Nu säger jag det bara. Vad FAAAN håller ni på med?

A: (Oberört vandrandes in i sovrummet) Fotar.

P: (Lite upprörd nu) Vadå FOTAR? Vafan är ni jävla CSI eller???

(Tystnad)

A: (Tittar på P, skakar medlidande på huvudet) Gud alltså. Ibland märks det verkligen sjukt tydligt att du inte är gift.

Jag: (Nickar konfirmerande) Du förstår P, det som kommer hända ikväll är det här: Jag kommer hem. Neda undrar "hur det var". Jag säger "fint". Hon säger "vadå 'fint'?". Jag säger "du vet...fint, typ, det var en lägenhet liksom". Hon frågar "hur såg det ut? Vad hade de för möbler? Var det öppen planlösning? Hur stor var balkongen? Vad var det för typ av fönster?"

A: Och golv! Min fru tjatar alltid om de där förbannade golven.

Jag: Exakt! Och vem fan kollar på golv liksom?

A: Menellerhuuur?

P: (Ser ut som om han tänker köra minst ett av våra huvuden genom något av ljusinsläppen) Vad fan snackar ni om?

A: (Rycker på axlarna) Man lär sig efter ett tag att ett soft sätt att slippa bråk hemma är att bara fota precis allt i lägenheten du är i. Så slipper du försöka komma ihåg vad folk hade för träslag på köksluckorna när du kommer hem.

Jag: "Hemnet-metoden", så att säga.

P: (Ser trött ut) Ni är fan så jävla hunsade av era fruar ni två så det är helt sjukt alltså. Man kan ju höra piskan vina!

(Tystnad. P:s flickvän kommer ut i köket.)

Hon: Vad gör ni?

P: (Fnyser) De FOTAR, så att deras fruar kan se hur vår lägenhet ser ut när de kommer hem!

Hon: (Tittar på A:s mobil och ser plötsligt mycket imponerad ut. Tittar sedan på P och ser plötsligt inte alls imponerad ut.) Varför gör DU aldrig sånt för mig?

(Lång, sammanbiten tystnad.)

Jag: (Med min Gandalf-röst) And so it begins...

P: Du kan GLÖMMA den där ölen Fredrik! Fattar du det!?