Ja.

Så sommarlovet är över. Förskolan har börjat igen. Och det betyder alltså att jag återigen måste interagera socialt med andra småbarnsföräldrar.

Och, ja.

Efter första veckan kan man väl främst konstatera att jag blivit lite bättre på att inte välta grejer. Men att jag fortfarande tyvärr hanterar obekväm tystnad ganska dåligt.

Eller, lite mer konkret: Att jag fortfarande lider av den nervösa åkomma som min fru kallar OCD.

Ordvits Compulsory Disorder.