Jag bara säger

När det kommer till det här äktenskapet så tycks ju folk alltid ta för givet att det är jag som är skitstöveln och min fru som är den trevliga. Alla tar liksom alltid för givet att jag är den fördomsfulla och dömande, och att det är min fru som är den här himla leva-låta-leva-figuren som bara dansar genom livet och är kompis med alla och tror på alla likas värde och all sån där skit.

Och det kanske är sant. Det kanske det är.

Det kanske oftast är jag som drar förhastade slutsatser och dömer andra på förhand och är skeptisk till nya intryck och erfarenheter. Det kanske oftast är jag som anlägger ett perspektiv om ett “vi” och ett “dom” och delar upp “dom” i grupper innan jag ens egentligen har lärt känna dem. Det kanske det är.

Det kanske oftast är jag som är skitstöveln. Det kanske oftast är min fru som måste påminna mig om att man "inte ska döma efter utsidan" eftersom det är "insidan som räknas".

Men det är fan inte JAG som delar upp mina jordnöts-M&M:s i olika burkar i olika färger innan jag ENS BÖRJAR ÄTA DEM!!!

Min fru. Inte så fördomsfri som ni tror.