Fredrik Backman

Fredrik Backman

Fredrik Backman

Fredrik Backman

Jaha, var ska vi börja?

 |  Publicerad 2010-02-13 13:02  |  Lästid: 2 minuter

För att vara ett OS som egentligen inte har satt igång än har det ju hunnit hända en absurd mängd saker.

Gretzky tände elden, Foppa bar svenska flaggan, och i den allmänna hockeyhysterin så bestämde sig världens främsta skidnation Norge för att låta random hockeydude bära deras. Hur tänkte norrmännen där? ”Äh, du vet, bara kanadensare på läktarna, de vet säkert vem den här snubben är. Jag? Ingen aning. Aldrig sett karln förr. Men skit i det, nu kör vi!”

Bryan Adams (som jag när jag var i New York över jul hörde refereras till som ”ett kanadensiskt experiment inom biologisk krigsföring”) dundrade upp på scen i stående gynekologstolspose, det var lite opera och kroppsstrumpa och den vanliga obegripliga ”här-är-40-obskyra-dvärgar-i-konstiga-dräkter-som-dansar-och-det-symboliserar-världsfreden”-cirkusen. Lasse Anrell tog fram stora motorsågen i Aftonbladet idag, men jag vete fan, brukar OS-invigningar vara kul liksom? Jag har inget minne av det.

Annars naturligtvis allt fokus på att georgiska rodelåkaren Nodar Kumaritashvili igår i en helt ofattbar tragisk olycka omkom när han slog över kanten på sista kurvan och flög rakt in i stålbalkarna i bankonstruktionen bredvid.

Ingenting man säger om det kan låta annat än futtigt, respektlöst och dumt, så jag låter bli.

Väldigt märkligt efterspel, dock. Arrangörerna fick kritik redan för ett par veckor sedan angående att banan var sinnessjukt snabb, något som en del lagkaptener ansåg gjorts med flit för att hetsa fram spektakulära tider. De första uppgifterna efter kraschen gjorde gällande att utgångshastigheten ut ur näst sista kurvan (den där Kumaritashvili kom fel, och sedan inte kunde kompensera upp överslaget i sista kurvan) var mer än 20 kilometer för hög.

Efter en säkerhetsundersökning kommer nu däremot meddelanden från officiellt håll att kraschen inte på något sätt berodde på bankonstruktionen, utan helt och hållet på ”den mänskliga faktorn”.

Man kan ju tycka lite som man vill om det. Men frågan om det verkligen är rimligt att en utövare i en sport som går ut på att forsa i 144 kilometer i timmen utför ett avhugget isrör verkligen med ett litet misstag i en kurvtagning ska kunna kastas över kanten på banan och in i stålbalkar på andra sidan…känns ju ändå rätt hyggligt relevant. Om man säger så.

Banan är dock öppen igen nu. Tävlingarna ska fortsätta som planerat. Väggarna i sista kurvan ska dock höjas, och isen i den modifieras för att öka greppet.

Men man kan ju i alla fall konstatera att alla åkare som sätter sig högst upp i den backen nu sätter den där ”vilka är tuffast av hockeyspelare och fotbollsspelare”-debatten lite i lä.

Kraschen finns dokumenterad lite överallt på nätet för den som är intresserad, men det känns som att vi håller oss ifrån att publicera den just här just nu.

Killen blev 21 år. Det är en ofattbar tragik.

Idrott är inte allt.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar