Kläderna och mannen

Jag hade skjorta på mig på kontoret idag.

Och visst. Det är inte jätteofta jag har skjorta på mig. Det är det inte.

Det fanns egentligen ingen speciell anledning till att jag hade det idag eller så. Jag hade lite bråttom imorse bara. Alla svarta t-shirtar var i tvätten. Jag tycker inte att det är en så stor grej. Min fru tyckte förstås att det var en stor grej, och en av våra grannar hajade till lite i trappuppgången, och en av receptionisterna på jobbet frågade om jag hade något stort möte eller så. Men det var faktiskt ingen stor grej. Och det är ju inte så att jag ALDRIG har skjorta på mig, liksom. Det händer faktiskt med jämna mellanrum.

Men jag kan möjligen erkänna att en ledtråd om exakt hur långa de där mellanrummen i regel är kan ha varit att när min vän N steg in på kontoret idag så tvärstannade han i dörröppningen, såg ut som om han började svettas lite, och utbrast kränkt "firar vi något eller? Du kunde ju ha hört av dig!!!".

Jag funderar på att gå dit i kostym imorgon.

Men min fru säger att jag i så fall först måste konsultera med min vän N:s hjärtläkare.