Telefonsamtal.
Jag: Hej, jag var inne hos er och åt lunch idag, och jag tror att jag glömde min keps på golvet bredvid min stol. Vi satt vid bordet längst in i vänstra hörnet. Har ni hittat någon keps där?
Servitör på restaurang: Ja, vi har hittat den.
Jag: En keps?
Servitör på restaurang: Ja.
Jag: En röd?
Servitör på restaurang: Ja.
Jag: Den är ganska sliten på skärmen, och på framsidan är det som e…
Servitör på restaurang: (Faktiskt lite onödigt otåligt nu) Röd keps. Vi har hittat den. Den är här.
Jag: Okej. Då kommer jag in imorgon och hämtar den. Men är du säker på at…
Servitör på restaurang: Fint! Tack och hej!
(Ljud av telefon som läggs på)
Min fru: Pratade du med restaurangen?
Jag: Ja.
Min fru: Hade de hittat den?
Jag: Jag tror det. De var faktiskt inte jättehjälpsamma.
Min fru: (Faktiskt med lite onödig ton) Började du beskriva den i detalj sådär som du brukar?
Jag: Jag sa att vi satt längst in i vänstra hörnet, och att kepsen är röd. Och sen hann jag inte längre för då avbröt han mig och sa att de hade hittat den, och sen la han på.
Min fru: ((Jättejätteonödig ton) Men du tänker att det kan vara någon annans röda keps. Som de har glömt. På golvet. Längst in i vänstra hörnet. På exakt den restauragen. Just idag?
Jag: JAG VILLE BARA VARA SÄKER!
Min fru: Du vet när vi pratade om att din relation med dina kepsar är lite överdrive…
Jag: DET HÄR ÄR EN HELT JÄVLA PROPORTIONERLIG REAKTION!