Nu är det jul här i vårt hus. Mot min uttryckliga vilja.
Son: (Pekar på grannens balkong) Kan vi ha lampor?
Jag: Mmm. Men man sätter inte upp dem förrän i december. Eller absolut tidigast imorgon på första advent.
Son: Varför?
Jag: För att vi är inte djur.
Son: (Tittar på lamporna på grannens balkong. Tittar på mig. Tittar på grannens lampor. Tittar på mig. Pekar på grannens lampor.) Kan vi ha lampor?
Jag: Ja. I december.
Son: Nej. Nu.
Jag: Nej. I december.
Son: När är det december?
Jag: Om två dagar.
(Ganska lång tystnad)
Son: Kan vi ha lampor nu?
Jag: Jag har ju precis förklarat det här för dig.
Son: Men kan vi ha lampor nu då?
Jag: Ja. I december.
Son: (Pekar på grannens balkong) Är det december där?
Jag: Va? Nej...vad snackar du om? Det är vår grannes balkong, det är inte en annan tidszon!
Son: Varför finns det lampor där då?
Jag: För att de som bor där är terrorister.
Son: Kan vi också vara det?
Jag: Nej!
Son: Jag vill ha lampor nu.
Jag: Man kan inte alltid få som man vill.
Son: Men jag vill som jag vill.
Jag: Jag fattar det.
Son: (Pekar på grannens balkong) Det är jättemånga lampor där. Kan vi också ha jättemånga lampor?
Jag: Ja. I december.
Son: (Lägger armarna i kors) Då går jag och frågar mamma.
Jag: Sluta hota mig!
Son: Jag vill ha lampor!
Jag: Fredrik Backman förhandlar inte med terrorister!
Son: Va?
Jag: Alltså...jag. Det är jag som är Fredrik Backman. Det är du som är terroristen.
Son: Får jag lampor då?
Jag: Nej...eller jo...eller vafa...
Son: Nu hämtar jag mamma.
(Sammanbiten tystnad)
Jag: (Djupt andetag. Mycket dramatisk röst. GANSKA jävla SKITBRA dramatisk röst faktiskt, om jag får vara helt och hållet objektiv.) Jag är...din pappa. Det är dags för dig att...komma över till den mörka sidan.
(Ganska lång och ganska oförstående tystnad)
Jag: Alltså...den mörka sidan. Som inte har lampor. I november.
(Oförändrad tystnad)
Jag: (Harklar mig)
(Tystnad)
Jag: Jag är din pappa. Det är dags för dig att börja kolla på Star Wars ordentligt så att du fattar mina popkulturella referenser.
(Tystnad)
Son: (Tittar på grannens balkong. Tittar på mig.)
(Tystnad)
Son: Jag vill ha lampo...
Jag: MEN OKEJ VI SÄTTER VÄL UPP DE JÄVLA LAMPORNA DÅ! SKYLL INTE PÅ MIG SEN NÄR HELA CIVILISATIONEN GÅR ÅT SKOGEN!
