Perform under pressure

Min fru pratar med väninna som är gravid med sitt första barn.

Min fru: Är du nervös nu då inför förlossningen?

Väninna: Nä, det är rätt lugnt faktiskt. Det är Mange som är stressad. Men helt ärligt, det är något fel på honom. Han är seriöst galen nu, jag orkar inte med honom. Igår kväll höll han på och härjade med barnvagnen och ville att vi skulle “testköra utomhus i mörker”, och tjatade om att “det alltid kan vara bra att kolla hur den beter sig”. Som om det var en jävla offroadjeep liksom. Han håller på att tappa det helt.

Min fru: (Suckar) Gud ja, så där höll Fredrik också på när jag var gravid. Fick för sig att han skulle testmontera bilstolen mitt i natten liksom.

Jag: (Harklar mig lite demonstrativt) Det var inte mitt i natten. Klockan var kanske elva...max.

Väninna: (Helt uppenbart omedveten om min existens) Det går mig på nerverna faktiskt. Han har blivit besatt av alla tester också. Vi ska liksom ha bäst i allt nu. BÄST matstol och BÄST babyskydd och BÄST babysitter. Orka, liksom.

Min fru: (Himlar med ögonen) När vi skulle köpa badbalja höll Fredrik på och tjatade på personalen som typ Sverker Olofsson på crack. Så jag vet exakt vad du menar.

Väninna: (Upprörd nu) Du har ändå inte hört det värsta! Vet du vad Mange gjorde härom kvällen? Han tvingade mig att TA TID på honom när han satte på regnskyddet på vagnen! Som om det var en TÄVLING!

Min fru: Men herregud alltså.

Väninna: Men eller hur? Det är ju ett sjukt beteende!

Min fru: Verkligen!

(Lång tystnad)

Jag: Så...vad hade han för tid då?