Relativitetsteorier

45 minuter innan goda vänner planeras anlända för middag.

Fru: Okej, vi saknar några grejer till maten. Kan du gå och handla?

Jag: Är det viktiga grejer?

Fru: Det är ingredienser till maten.

Jag: Är det viktigt?

Fru: Hur exakt tolkar du ordet "ingredienser"?

Jag: Det regnar ute.

Fru: Jag vet. Jag är ledsen för det. Men då får du laga färdigt maten och så får jag gå till affären.

Jag: Jag vet inte ens vad du lagar.

(Tystnad)

(Menande blickar)

Jag: Vafan. Skriv en lista då vad jag ska köpa då.

(15 minuter senare)

Fru: Men gå inte in här då! Du droppar vatten på hela golvet!

Jag: Det REGNAR ute!

Fru: Måste du gå in med kläderna på för det!?

Jag: Tänker du inte ens säga tack för att jag gick och handlade?

Fru: Tänker du säga tack för att jag lagar maten?

(Tystnad)

Jag: Touché.

(Fru tittar i påsen)

Fru: Var är tomaterna?

Jag: Du sa inget om tomater.

Fru: Det var det första jag sa.

Jag: Men vafan. Är de viktiga?

Fru: Till tomatsåsen? Ganska.

Jag: Det regnar verkligen jättemycket.

Fru: Du glömde matlagningsgrädden också.

Jag: Men VISST! Okej! Då går jag till affären IGEN då! I REGNET!

Fru: Tack älskling.

(15 minuter senare)

Fru: Du droppar på golvet igen.

Jag: Här är tomaterna.

Fru: Tack.

(Tystnad)

Fru: Var är matlagningsgrädden?

Jag: Men för helvete.

(15 minuter senare)

Fru: (Står i hallen när jag öppnar dörren) Hej...

Jag: Varför ser du ut sådär?

Fru: Jag försökte ringa dig.

Jag: Jag hörde förmodligen inte eftersom jag vandrade genom en jävla monsun just då.

Fru: Åh.

Jag: Vad är det nu?

Fru: Alltså...innan jag säger något annat så vill jag bara att du ska veta att det här är precis lika jobbigt för mig som det är för dig.

Jag: Vad då?

Fru: (Djupt andetag) Vi behöver mer olivolja. Så du måste gå tillbaka till affären igen.

(Tystnad)

Jag: Hur exakt är det lika jobbigt för dig som för mig?

Fru: Det var jobbigt för mig att berätta det för dig.

(Längre tystnad)

Jag: (Tappar möjligen besinningen en aning) Det var jobbigt för DIG att BERÄT...

Fru: Och det kommer bli jobbigt för mig eftersom du kommer ägna h-e-l-a middagen ikväll åt att beklaga dig för våra gäster om hur h-e-m-s-k-t det var för dig att du fick gå till affären TRE GÅNGER för att samla ihop ingredienserna till en middag som du inte ens behövde vara med och laga.

(Kortare tystnad)

Jag: Jag ger dig att vi kan räkna det som oavgjort.