Ta i trä

Ska det bli nåt ordentligt gjort får man göra’t själv, märkte jag på er stora entusiasm men tydliga ovilja för att göras personligt ansvariga för Operation Saving Ove. Så jag ringde Birgitta Magnusson, som figurerade i intervjun i Kumlanytt, alldeles nyss. Hon är trädgårdstekniker på Kumla kommun (och, antar jag, den som åsyftades när antydningar gjordes i medierapporteringen om att “dom blitt helt vansinnia på kommun!” över det här med Torgnys överambitiösa trädgårdsarbete).

Hon lät, hurskavisäga, lite…avvaktande. Sådär som man kanske låter om man är trädgårdstekniker på Kumla kommun och skåningar ringer och säger att de “har en blogg” och gärna vill “komma och plantera lite träd om det går för sig” några dagar efter att PRO plockat fram stora motorsågen så fort Birgitta vänt ryggen till.

Anywhooo. Hon bad mig ringa till hennes chef istället. Chefen är dock på möte.

Och där är vi nu.

I kommentarsfältet har dock framkommit att ett päronträd inte behöver kosta mer än några tusen kronor, att ett Paypal-konto kanske kan lösa själva insamlingsproblemet och att trogne läsaren Aphexan som av en händelse regelbundet kör förbi just förskolan Hästen i Kumla på vägen till jobbet.

Med tanke på Aphexans något törstiga uppenbarelse på bloggfikorna kan det förstås möjligen eventuellt behövas en designerad förare när det väl blir dags, men låt oss som min pappa brukar säga bränna den bron när vi kommer dit.

Jag tycker att vi gör framsteg. Hur känner ni?