Fru: (Till mig) Okej, så då hämtar du på förskolan, och sen hämtar du mig, och sen åker vi och handlar och sen åker vi till pappa?
(Tystnad)
Fru: Nej…vänta. Det blir ju inte bra. Det är bättre att du hämtar mig, och sen åker vi till förskolan, och sen handlar vi, och sen åker vi till pappa. Så gör vi!
(Tystnad)
Fru: Neeej…det blir inte bra det heller. Då hinner inte jag bli klar på jobbet.
(Tystnad)
Fru: Du får hämta på förskolan först!
(Tystnad)
Fru: Nu när jag tänker på det…vi kanske ska åka till pappa först? Så kan du och jag åka själva och handla?
(Tystnad)
Fru: (Nickar) Ja, det blir mycket bättre. Först förskolan, sen hämtar ni mig, sen pappa, sen affären.
(Fru nickar ivrigt, slår ihop händerna)
Fru: Så gör vi! Ska du eller jag ringa pappa och säga när vi kommer?
(Fru tittar på klockan)
Fru: Jag kan göra det!
(Fru lämnar rummet)
(Längre tystnad)
Jag: MEN DET VAR SKÖNT ATT VI HADE DET HÄR SNACKET!
(Tystnad)