The watchmen

I klockaffär, tillsammans med min exceptionellt klockintresserade vän N.

Klockaffärsexpedit: Söker ni något speciellt?

Jag: Ja! En klocka!

Klockaffärsexpedit: (Tittar på mig lite som expediter ganska ofta tittar på mig)

Min vän N: (Till mig) Jag tror att du kanske behöver vara en aning mer specifik.

Jag: Jag tänker mig en svart. Min gamla var svart och den gillade jag som fan. Tyvärr har jag tappat bort den.

Klockaffärsexpedit: (Tittar på mig lite som om jag precis hade sagt att jag behöver en ny bil eftersom jag har tappat bort min gamla.)

(Tystnad)

Jag: Den får gärna vara ganska hållbar. Har du nån som är hållbar?

Klockaffärsexpedit: (Tittar på min vän N lite som om min vän N fick betalt av staten för att vara min vän.)

Min vän N: (Till klockaffärsexpedit) Fredrik här har en talang för att ha sönder saker. Kan man säga. Men jag tänker mig kanske något mellan *något som jag antar är ett klockmärke* och *något som jag antar också är ett klockmärke*.

Klockaffärsexpedit: (Nickar, vänder sig om för att hämta något.)

Jag: (Lyfter klocka från disken) Är den här bra?

(Tystnad)

Jag: Säger man inte det om klockor? "Bra"? Vad säger man då? "Fräsch"?

Klockaffärsexpedit: (Tittar på min vän N lite som om han hoppas att min vän N ska hoppa ut genom fönstret och ta honom med sig) 

Jag: (Viftar, möjligen, en aning för vidlyftigt med klockan i handen) Tål den nåt stryk den här?

Klockaffärsexpedit: (Efter ett onödigt långt andetag, faktiskt) Den ska kunna motstå vissa stötar, ja. Det är ett dykarur.

Min vän N: (Harklar sig) Fredrik här hade sönder en extremt hållbar klocka som jag gav honom i present. Efter två dagar. Genom att tappa den i ett cementgolv och sedan råka trampa på den när han skulle böja sig ner och plocka upp den.

Jag: Det var en olyckshändelse! (Tappar klockan jag håller i handen, försöker fånga den i fallet, med effekten att jag råkar kasta den en smula in i ett visningsskåp så att den studsar mot glasrutan och landar på golvet.)

(Tystnad)

Min vän N: (Till klockaffärsexpedit) Han har barn också. En treåring.

Klockaffärsexpedit: (Nickar mycket allvarligt) Vi har en modell som är utvecklad för att kunna användas av piloter i stridsflygplan. I reklamen säger de att den är speciellt framtagen för att kunna fungera i situationer där ett stridsflygplan blir nerskjutet och piloten måste överleva på fientligt territorium tills han kan räddas.

Jag: (Plockar upp klockan jag tappade på golvet. Tappar mina glasögon på golvet.)

Min vän N: (Till klockaffärsexpedit) Om du går och hämtar modellen du pratar om så håller jag fast Fredrik under tiden.