Till dig. Vem du än är.

Hej.

Fredrik här.

Jag känner inte dig. Så jag vet självklart inte exakt varför du gick förbi och repade lacken längs hela passagerarsidan av min bil här för någon vecka sedan. Du hade säkert dina anledningar.

Och jag är inte arg på dig för det. Jag vill att du ska veta det. Jag hyser inget agg.

Du kanske hade en dålig dag. Din flickvän kanske hade gjort slut. Du kanske håller på Arsenal. Jag vet inte. Men jag försöker hysa empati.

Och det är ju bara en bil, liksom. Grejer är aldrig viktigare än människor och så vidare. Det här täcks ju av försäkringen och det hela har faktiskt gått väldigt smidigt. Jag ska inte sitta här och tycka synd om mig själv. Några telefonsamtal bara, så var det löst. Inte ens någon självrisk.

Så jag är inte arg på dig för att du repade min bil.

Jag vill att vi har det klart för oss här och nu.

Jag är inte arg på dig för att du drog vad försäkringsbolagshandläggaren refererar till som ett "troligen nyckelliknande föremål" längs lacken på hela bakskärmen och hela bakdörren och en bra bit in på framdörren.

Jag är inte arg på dig för att du ställer till en massa administrativa problem för mig.

Jag är inte arg på dig för att min familj och jag nu är utan vår egen bil i en vecka.

Jag är inte arg på dig för det.

Men en sak vill jag att du ska veta.

En enda liten sak.

Det här att jag fick tillbringa en jävla TIMME idag åt att platsmontera det där satans förbannade bilstolshelvetet en gång till för att min son skulle kunna åka i hyrbilen.

Det kommer jag hitta dig för.

Och döda dig.