Vår vän E recenserar min vän N:s och min kreativa process

Min vän N och jag sitter på vårt nya kontor. Jag håller på att läsa högt för N ur en tidningsartikel som jag tycker är väldigt rolig. N spelar japansk bambuflöjt under tiden.

Vår vän E: (Kliver in genom dörröppningen. Tittar på oss.)

Jag: Tjena!

Vår vän E: (Tittar på mig. Tittar på N.) Vad gör ni?

Jag: Jag läser bara upp en grej i en artikel som jag tycker är sjukt rolig.

Vår vän E: (Tittar på N. Som fortfarande sitter och spelar japansk bambuflöjt.) Och du spelar...flöjt?

Jag: Han spelar alltid flöjt när jag pratar. Det är hans sätt att markera att han tycker att det jag pratar om är ointressant.

Vår vän E: (Skakar på huvudet på ett sätt som en lekman kanske skulle kategorisera som "trött".)

(N fortsätter spela bambuflöjt. Jag fortsätter högläsa ur artikeln.)

Vår vän E: Ni är världens sorgligaste hiphopkollektiv.